Det är tack vare strandskydd som möjligheten att promenera längs stränder, bada, fiska, åka skridskor och även gå i land från en båt finns. Skyddet bistår även med skydd för både djur och växter som lever på och i närheten av stränderna, samt i vattnet. Inom ett strandskyddat område finns det en del förbud och regler gällande vad man får och inte får göra. Önskar man ändå bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område kan man ansöka om dispens från strandskyddet hos sin kommun. För att få igenom dispens krävs att man har särskilda skäl. Länsstyrelsen ska granska alla beslut om dispens som kommunen tagit, och de har rätt att både överpröva samt upphäva en dispens i syfte att tillvarata det allmänna intresset som strandskyddet utgör. Årligen ser man artiklar gällande beslut om dispens från strandskydd, som blir både omdebatterade och ifrågasatta. Debatten handlar bland annat om att reglerna kring strandskydd inte tillämpas lika, och att länsstyrelsen inte fattar konsekventa beslut. Kan det vara så att bestämmelserna i lagstiftningen innehåller vaga definitioner och svårtolkade rekvisit, som i sin tur leder till en olikartad tillämpning? Syftet med analysen är att undersöka länsstyrelsens hantering av beslut avseende dispens från strandskydd, för att ta reda på om den nämnda myndigheten är konsekvent i sitt sätt att hantera ärenden där kommunen givit dispens. En avgränsning kommer dock att göras till enbart ärenden på Gotland, under en begränsad tidsperiod. Utredningen bygger på en kvalitativ studie där resultatet arbetas fram genom att en komparativ fallstudie utförs. Studien bygger främst på material från olika offentliga handlingar och juridiska ärenden/rättsfall, som analyseras i syfte att se ett samband, eller inte, mellan hanteringen av olika ärenden avseende en och samma juridiska fråga, strandskyddsdispens. Resultatet visar på att vaga definitioner och otydliga kriterier i lagen, kombinerat med bristande dokumentation och underlag i bedömningar och beslut, ger upphov till en olikartad tillämpning i ärenden om strandskyddsdispens. Bilden av en olikartad tillämpning är inte nödvändigtvis något som skett aktivt och genomtänkt, utan det mest sannolika är att det lämnas för mycket utrymme för tolkning och egen bedömning åt de beslutande myndigheterna. Det som saknas är tydliga riktlinjer, definitioner och kriterier för att kunna få ett mer konsekvent beslutsfattande. Framförallt krävs tydligare och mer omfattande dokumentation i länsstyrelsens bedömningar och beslut, detta för att skapa en naturlig mall för framtida bedömningar. / Thanks to the shoreline protection we have the possibility to walk along the beach, swim, go fishing, ice-skate and even go ashore from a boat. It also assists protection for both animals and plants who live close to or on beaches, as well as in the water. Within the shoreline protection there are some prohibitions and rules. If you want to build or change anything within the area you have to get an exemption from your municipality. To get an exemption you need to have special reasons for it. The county administration needs to review all the decisions from the municipality, and also have the right to reexamine and even repeal the decision. Yearly, we see articles about the given exemptions from the shoreline protection that get debated and questioned. The debates are often about how the rules are not applied consistently. Can it be that the laws are too vague or difficult to interpret? And that is why it is applied inconsistently? The purpose with this analysis is to examine the county administration's way of dealing with shoreline protection exemptions, to see if they’re consistent or not in the decision making. I’ve delimited this study to cases only on Gotland, all decided on during a specific period of time. This analysis will be a qualitative investigation where the results will come from a comparative case study. The study is built on material from public and legal documents, which will be analyzed with the purpose to find connections between similar cases about exemption from the shoreline protection. The result shows that vague definitions and unclear criterias in the law, combined with insufficient documentation in assessments and decisions, is what have resulted in an inconsistency in the matter. The picture of an inconsistent decision making is not necessarily an active choice, more likely are the authorities left with too much possibility to interpret the matter. What is needed is clear guidelines, definitions and criterias to be able to make consistent decisions. Most of all there needs to be a lot more comprehensive documentation from the authorities, in both their assessments and final decisions. This, to get a template for future assessments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-344402 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Melander, Celina |
| Publisher | KTH, Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 2447 |
Page generated in 0.0025 seconds