Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis. När det gäller genus uppfattas kvinnor såväl i lag som i praxis som passiva i sexuellt avseende medan män betraktas som den sexuellt aktiva parten som tar initiativ till sexuellt umgänge. Mannen våldtar och kvinnan blir våldtagen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:vxu-1380 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Mathold, Ulrika |
| Publisher | Växjö universitet, Institutionen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0058 seconds