Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-42626 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Trogstam, Anna, Eckardt, Ulrika |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0018 seconds