<p>Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra. Av dessa svaranden deltog 17 i efterlevandegrupp. Svaren behandlades kvantitativt med icke parametriska metoder och deskriptiva data i frekvenstabeller. Materialet var inte tillräckligt stort för att kunna göra statistiska jämförelser mellan dem som deltog i och dem som inte deltog i efterlevandegrupper. Slutsatser: De flesta deltagare i studien uppvisade svår sorg vid båda mättillfällena. En fjärdedel visade på besvär med nedstämdhet och depression och av dessa deltog sex procent i efterlevandegrupp. Faktorer som kunde påverka deltagande i efterlevandegrupp var kön och geografiskt avstånd till sammankomsterna. Deltagande i efterlevandegrupp visade ingen mätbar effekt för sorgebearbetning.</p> / <p>In palliative care, organized support should be offered to family care givers during the disease and during bereavement according to the WHO. The aim of the study was to quantitatively measure the effects of participating in or not participating in bereavement-groups. The bereaved (n=84) to patients taken care of at home supported by a palliative unit were asked to answer questionnaires with likert-type, measuring mourning, anxiety and depression. The measures were done on two occasions, before the start of the bereavement-group and ten weeks later. On the first occasion 75 of the bereaved responded and 61 on the second occasion. In bereavement-groups participated 17 of the respondents. The data was analyzed with non-parametric tests and descriptive statistics. The analysis indicated that the material was not big enough to make statistic comparisons between participants and non participants in bereavement-groups.</p><p>Conclusions: Most of the participants in the study showed signs of severe grief on both occasions. One fourth showed signs of high levels of both anxiety and depression and six percent of these participated in bereavement-groups. Factors affecting those participating in bereavement-groups were their gender and geographical distance to the meetings. Participating in bereavement-groups had no measurable effects on bereavement.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:miun-282 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Lundgren, Ann-Britt, Näppä, Ulla |
| Publisher | Mid Sweden University, Department of Health Sciences, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, Institutionen för hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds