Uppsatsförfattaren undersöker om kvantitativa eller kvalitativa effekter när det gällerFörsvarsmaktens kvinnliga personal kan spåras till följd av ett ökat fokus på genusfrågor (bl.a.innebärande åtgärder för att rekrytera fler kvinnor). Med kvantitativa effekter avses här om flerkvinnor kunnat rekryteras, medan kvalitativa effekter avser kvinnornas kompetens. I uppsatsenundersöks fyra svenska bataljoner i Kosovo samt tre årskullar vid Yrkesofficersprogrammet.Med hjälp av detta underlag jämförs sedan dels hur andelen kvinnor förändrats under den aktuellaperioden, dels kvinnornas betyg och tjänstgöringsomdömen i förhållande till motsvarande manligpersonal.Undersökningen gav ett mer mångfacetterat resultat än vad som ofta framhålls i debatten omgenus. Vid yrkesofficersprogrammet kunde en ökad andel kvinnor inom armén konstaterasantagningsåret 2003, samtidigt som kvinnornas medelbetyg sjönk. Vid de olikaKosovobataljonerna ökade andelen kvinnor högst marginellt, samtidigt som dessas betyg generellthade ett högt genomsnitt, i en del fall högre än männens. Slutsatserna är dels att kvinnor knappastsystematiskt missgynnats av nuvarande betygssystem, dels att genuspolitiken inomFörsvarsmakten inte fått så stora effekter – vare sig positiva eller negativa. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-1602 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Niklasson Schöön, Catarina |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds