Employer branding definierades för första gången 1996 av Ambler och Barrow (1996) i deras artikel “The employer brand”. Enligt forskarna är det ett sätt att stärka varumärket, attrahera och behålla duktiga medarbetare och skapa en mer lönsam verksamhet. Vi ser en lucka i dagens forskning gällande praktiknära employer branding-studier. Problemet inom employer branding handlar inte om hur företag ska utforma och genomföra aktiviteter. Vad som behövs är en större insikt hos företagsledningar vilka effekter företagets employer branding-arbete faktiskt har. Syftet med vår uppsats är att genomföra en kompaarativ studie av teori och praktik inom fältet employer branding. Jämförelsen ska göras mellan den påverkan forskning hävdar att employer branding-arbete har på ett företag och praktikers syn på densamma. Det gör vi genom en litteraturgenomgång som presenteras i en modell samt genom att hålla 14 intervjuer med praktiker som arbetar med employer branding. Vårt bidrag till forskningen blir därmed en praktiknära undersökning av employer branding-arbetets effekter.I vårt resultat ser vi att forskning och praktik ligger nära varandra i synen på vilka effekter ett företags employer branding arbete på företagets varumärke och personalstyrka. Däremot finns det en tydligare diskrepans i synen på de ekonomiska effekter företaget får av sitt employer branding-arbete. Vi anser att företag behöver ha bättre, precisare och mer effektiva mätmetoder för att kunna mäta de ekonomiska effekterna av sitt employer branding-arbete. / Employer branding was first defined in 1996 by Ambler and Barrow (1996) in their article “The employer brand”. According to the scholars employer branding is a way of strengthening the brand, attract and retain employees and create a more profitable business. We identify a gap in contemporary research regarding study close to the practical field. The problem within employer branding is not how to develop and carry out activities. What is needed is a bigger understanding in corporate management in how the company’s employer branding activities influence the organisation.The purpose of our paper is to make a comparative study of theory and practice within the field of employer branding. The comparison will be made between the influence the research claim employer branding activities have on a business and practitioner’s view on the same matter. We will do this by a literature review which will be presented in a model and 14 interviews with practitioners within the employer branding field. Our contribution to the field of research will be a study of the effects of employer branding close to the practioners.In our results we identify that research and practice are close in their perception of what effects a company’s employer branding activities have on the company’s brand and workforce. However, there is a more distinct discrepancy in the views regarding the economic effects on a company from their employer branding activities. We believe companies need better, more precise and more efficient methods to measure the economic effects of their employer brand.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-23474 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Gustafsson, Pontus, Palmberg, Adrian |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds