Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling. Då kompetensutveckling är ett brett och komplicerat begrepp stödjer vi oss på Ellströms definition. Vi utgår från en bred bas av tidigare studier och litteratur kring ämnet för att ge bärighet till denna uppsats och det är denna bakgrund vi stödjer oss på i våra slutsatser i diskussionen. Det vi har funnit är att i den studerade diskursen är det tre punkter av Ellströms definition som framträder och två som inte gör det. Dessa punkter som synliggörs samt som inte gör det kan vi se är uppdelade i hur lärandet sker i dessa, formellt respektive informellt. Vi har också funnit maktstrukturer i diskursen kopplat till kompetensutveckling, både riktat till deltagarna men också riktat till lärandet. Vi strävar efter att tydliggöra kompetensutveckling som begrepp genom att koppla det till diskurs som teori i denna uppsats. / The purpose of this report is to illustrate how competence development as a term appears in a firms documents and texts. We intend to illustrate that the impact of language and written words can factor in the social relations of an activity. Firms of today put a great deal of reliance on explicit documentation to ensure the quality of daily work, as well as clarifying what should be done and by whom. Sometimes too much dependability is placed on the usage of these documents, as they could be only an idealized reality of the daily work. Our start is a qualitative approach and as a method we use discourse analysis. This method proceeds from texts in the analysis and all of these discuss competence development as a term. When the term competence development is widely and complicated we support us upon Ellstrom´s definition. We proceed from a widely ground of former studies and literature to give trustworthiness to this report and it is this background we support us upon in our conclusions in the discussion. What we have found is that in the studied discourse there are three sections of Ellstrom´s definition that are visible and two that are not. These sections who are visible and those who are not we can see that they are divided by in what way learning take place in them, formal respective informal. We have also found power structures in the discourse relating to competence development; both directed to the participants but also pointed to the learning. We intend to clarify the term competence development as well as connect the discourse to the theory in this report.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-88193 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Gustavsson, Tina, Claesson, Jenny |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds