Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs.   Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling. Då kompetensutveckling är ett brett och komplicerat begrepp stödjer vi oss på Ellströms definition. Vi utgår från en bred bas av tidigare studier och litteratur kring ämnet för att ge bärighet till denna uppsats och det är denna bakgrund vi stödjer oss på i våra slutsatser i diskussionen.   Det vi har funnit är att i den studerade diskursen är det tre punkter av Ellströms definition som framträder och två som inte gör det. Dessa punkter som synliggörs samt som inte gör det kan vi se är uppdelade i hur lärandet sker i dessa, formellt respektive informellt. Vi har också funnit maktstrukturer i diskursen kopplat till kompetensutveckling, både riktat till deltagarna men också riktat till lärandet.   Vi strävar efter att tydliggöra kompetensutveckling som begrepp genom att koppla det till diskurs som teori i denna uppsats. / The purpose of this report is to illustrate how competence development as a term appears in a firms documents and texts. We intend to illustrate that the impact of language and written words can factor in the social relations of an activity. Firms of today put a great deal of reliance on explicit documentation to ensure the quality of daily work, as well as clarifying what should be done and by whom. Sometimes too much dependability is placed on the usage of these documents, as they could be only an idealized reality of the daily work.   Our start is a qualitative approach and as a method we use discourse analysis. This method proceeds from texts in the analysis and all of these discuss competence development as a term. When the term competence development is widely and complicated we support us upon Ellstrom´s definition. We proceed from a widely ground of former studies and literature to give trustworthiness to this report and it is this background we support us upon in our conclusions in the discussion.   What we have found is that in the studied discourse there are three sections of Ellstrom´s definition that are visible and two that are not. These sections who are visible and those who are not we can see that they are divided by in what way learning take place in them, formal respective informal. We have also found power structures in the discourse relating to competence development; both directed to the participants but also pointed to the learning.   We intend to clarify the term competence development as well as connect the discourse to the theory in this report.

Syftet med denna uppsats är att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievägledare på ett universitet. Genom detta analyseras även vilka möjligheter till att lära av varandra som studievägledarna får genom denna kompetensutveckling.För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievägledare. Dessa ingår i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes på respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vårt empiriska material har vi använt oss av i huvudsak professor Roger Säljös sociokulturella teori. Analysen bygger till viss del även på professor Per-Erik Ellströms lärandebegrepp, informellt och formellt lärande samt erfarenhetslärande. Resultatet visar på att kompetensutvecklingen som erbjuds studievägledarna ses av våra respondenter som två beståndsdelar. Den ena delen handlar om utbildning och information som studievägledarna får ta del av genom informationsbrev och föreläsningar. Den andra delen innebär att studievägledarna får mötas i ett gemensamt forum. Därigenom ser respondenterna en möjlighet för studievägledarna att utbyta erfarenheter och lära av varandra.Analysen visar att den kompetensutveckling som respondenterna upplever som viktigast främst består av ett informellt lärande som de menar uppstår i interaktionen vägledarna emellan.