Return to search

ADHD i media. En diskursanalys av texter i tre svenska dagstidningar

Samhället formas genom vårt språk och därför kan mänsklig kommunikation aldrig betraktas som neutral. Trots det missar den samhällsvetenskapliga forskningen ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur och i vilka sammanhang samhälleliga fenomen nämns och diskuteras i media påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till fenomenet i verkligheten. Det är i relationen mellan språk, kommunikation och samhälle den här studien har sitt fokus. Studien syftar till att undersöka hur diagnosen ADHD framställs i svenska dagstidningar. Studien har för avsikt att undersöka hur dagstidningstexter framställer ADHD i perspektiv som fokuserar på diagnos och funktionsförmåga. Vidare syftar studien till att belysa hur individuella erfarenheter och upplevelser skildras i dagstidningstexter. Tre svenska dagstidningar har valts ut och utifrån dessa har artiklar som berör ADHD analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som framställer ADHD är studiens utgångspunkt diskursteori. Diskurser fungerar som ett raster för vad som kan sägas, tänkas och skrivas om ett visst fenomen. Mänskliga handlingar och skeenden får genom diskurser en objektiv status vilket får effekten att de blir förgivettagna. Materialet i studien har analyserats med utgångspunkt i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som syftar till att belysa hur diskurser producerar och reproducerar ojämlika maktförhållanden i samhället. Resultatet tyder på att ADHD skildras ur ett antal återkommande diskurser, där främst en medicinsk diskurs dominerar. Personer som kommer till tals eller skildras i texterna upplevs ha ett motsägelsefullt förhållande till diagnosen. Det finns ett behov av att befinna sig inom diskursen för att ha rätt till samhällets stöd. Samtidigt motsätter sig personerna diagnosens stigmatiserande effekter. Studiens resultat visar att ADHD inte låter sig förklaras genom enstaka diskurser. Det krävs, precis som Fairclough hävdar, ett kritiskt ifrågasättande av intertextuella sammanhang för att förstå komplexiteten i ett fenomen som ADHD. / Society is shaped by our language and therefore human communication can never be considered neutral. Nevertheless, social science research often misses the importance of language for how complex social phenomena are produced and understood. How and in which contexts social phenomena are mentioned and discussed in the media affect how people perceive and relate to the phenomenon of reality. It is in the relationship between language, communication and society this study has its focus. The study aims at investigating how the diagnosis ADHD is presented in Swedish daily newspapers. The study intends to investigate how daily newspapers present ADHD in perspective that focuses on diagnosis and functional ability. Furthermore, the study aims at illustrating how individual experiences and events are depicted in newspaper articles. Three Swedish daily newspapers have been selected and from these, articles concerning ADHD have been analyzed. To detect and understand patterns and structures in texts that concern ADHD, the study takes origin in the discourse theory. Discourses act as a filter for what can be said, thought and written about a certain phenomenon. Human acts and occurrences are given an objective status through the discourse, which causes them to be taken for granted. The material in the study has been analyzed based on Norman Fairclough's critical discourse analysis aimed at illustrating how discourses produce and reproduce an uneven balance of power in society. The result suggests that ADHD is described by many recurring discourses, primarily dominated by a medical discourse. Persons who are spoken or portrayed in the texts are found to have a contradictory relationship to the diagnosis. There is a need to be in the discourse to be entitled to community support. At the same time, the individuals oppose to the stigmatizing effects of the diagnosis. The results of the study show that ADHD cannot be explained by single discourses. It is necessary, as Fairclough claims, to have a critical questioning of intertextual contexts to understand the complexity of a phenomenon such as ADHD.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25951
Date January 2018
CreatorsBjörnstedt, Helena
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds