The main purpose of this thesis is to analyze how Global Organizations work with Gender Equality, what type of challenges they experience and how they can be addressed. Secondarily, it addresses how Global Organizations can create an international Gender Equality strategy and how Gender Equality work differs among four countries. Earlier research has focused on gender equality as a stand-alone topic, and few models exist to incorporate such work in global organizations that efficiently manages to address the complexity of gender equality across varying cultures and business units. By surveying current research in gender equality, change management, and cultural management, this thesis proposes a framework for change that more adequately manages the inherently subjective nature of gender, together with the cross-cultural complexities of global organizations. The results, analysis, and discussion are based on a literature review enumerating the components of the synthesized framework and on interviews with two Swedish multinational companies, one construction company, and a mining company. Countries of interest are Czech Republic, Sweden, United Kingdom and the United States. Analyzed through this framework, the results indicate an increasing gap between different business units across the organizations, despite an overall increase of Gender Equality in total. The framework suggests that informal systems need to be addressed more explicitly and that centralized initiatives need to better account for geopolitical contexts to stay relevant when educating, informing and dictating change initiatives. The nature of the problem suggests it be managed by a shaping type of strategy with an emphasis on international networks dedicated to the issue. The similarities between Gender equality-specific models, selected change-models and cultural descriptive models indicate that there is possible to amalgamate insights from different academic fields more coherently. Utilizing the definition of gender and confirming the subjective nature of Gender Equalityissues leads to strategy models and cultural descriptions that - independent of Gender Equality work - confirm and strengthens the key takeaways from each model. The research shows that there are overlapping interests and areas of interest between academia and the industry, which is something that can be further developed. / Huvudsyftet med denna masteruppsats är att analysera hur globala organisationer arbetar med jämställdhet, vilken typ av utmaningar de upplever och hur de kan hanteras. Den behandlar även hur globala organisationer kan skapa en internationell jämställdhetsstrategi och hur jämställdhetsarbetet skiljer sig mellan fyra länder. Tidigare forskning har fokuserat på jämställdhet som ett fristående ämne och det finns få modeller som adresserar jämställdhetsarbete i globala organisationer och som effektivt hanterar jämställdhetens komplexitet över olika kulturer och affärsenheter. Genom att kartlägga aktuell forskning inom jämställdhet, förändringsledning och kulturhantering, föreslår denna uppsats ett ramverk för förändring som hanterar könens inherent subjektiva karaktär tillsammans med de globala organisationernas tvärkulturella komplexitet. Resultaten, analysen och diskussionen baseras på en litteraturöversikt som sammanfattar komponenterna i ramverket och intervjuer med två svenska multinationella företag, ett byggföretag och ett gruvbolag. De länder som analyseras är: Tjeckien, Sverige, Storbritannien och USA. Genom en analys utifrån ramverket indikerar resultaten ett ökande gap mellan olika affärsenheter i hela organisationen, trots en total ökning av jämställdheten inom organisationerna. Ramverket tyder på att informella system måste adresseras tydligare och att centraliserade initiativ behöver anpassas bättre utifrån geopolitiska sammanhang för att kunna förändringen ska vara relevant för de olika enheterna. Problemets karaktär tyder på att det hanteras av en formgivande typ av strategi med tonvikt på internationella nätverk som är avsedda för frågan. Likheterna mellan jämställdhetsspecifika modeller, utvalda förändringsmodeller och kulturella beskrivande modeller visar att det är möjligt att sammanfoga insikter från olika akademiska områden till att bli mer sammanhängande. Att utnyttja definitionen av kön och bekräfta den subjektiva karaktären av jämställdhet leder till strategimodeller och kulturella beskrivningar som - oberoende av jämställdhetsarbete - bekräftar och stärker de viktigaste delarna från varje modell. Forskningen visar att det finns överlappande intressen och intresseområden mellan akademin och industrin, vilket är något som kan vidareutvecklas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-240672 |
| Date | January 2018 |
| Creators | NORBERG, MARIA |
| Publisher | KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2018:113 |
Page generated in 0.021 seconds