Return to search

Strategier mot urban sprawl i svenska städer : En fallstudie av åtta svenska kommuners arbete

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här. Den svenska trafikplaneringen var influerade av den nordamerikanska planeringsmodellen med resultatet att boendetätheten minskade med upp emot en tredjedel (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006).     Det finns en hel del metoder för att motarbeta och kontrollera stadsutbredningen. Exempel på metoder är förtätning och sätt att reducera och kontrollera trafik (Habibi, 2011) samt mer djupgående strategier som urban growth boundaries och green belts (Gennaoi et al, 2009).   Eftersom det finns väldigt lite information om urban sprawl i Sverige, så handlar detta arbete om att göra en fallstudie för att undersöka hur åtta svenska kommuner arbetar med att kontrollera och motverka urban sprawl. Dessa kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg. Kommunernas översiktsplaner har studerats med målet att påvisa fyra metoder för att motverka urban sprawl som identifieras av Habibi (2011).   Sverige är och har varit påverkat av urban sprawl (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006). Undersökningen av översiktsplanerna i de svenska kommunerna visar också att alla arbetar mot en hållbar utveckling av sin stad genom förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Kommunerna använder sig av generella metoder som förtätning och kontroll av trafik men använder sig inte av några mer specifika och mer djupgående metoder som urban growth boundaries och green belts. Detta kan bero på flera saker, bland annat att de mer djupgående metoderna inte nämns av kommunerna i deras översiktsplaner utan istället kanske finns med i detaljplanerna.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-16645
Date January 2014
CreatorsMattsson, Robin
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0022 seconds