Risk kan beskrivas som ”sannolikheten att drabbas av skada eller förlust” eller som ”sannolikheten att en händelse ska inträffa”. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med att informera om risker. Den finansiella rapporten är ett sätt för intressenterna att få tillgång till värdefull information om företaget för att de sedan ska kunna fatta välgrundade beslut. Genom ett globalt intresse för de finansiella rapporterna har behovet av ett gemensamt regelverk ökat. Från och med 2005 ska alla börsnoterade företag i EU tillämpa IFRS i sin koncernredovisning för att det ska bli lättare för intressenterna att kunna jämföra olika alternativ. Det här innebär bland annat att företagen måste tillämpa de regler som finns i IAS 34 och IFRS 7 om risker och riskhantering.Studiens syfte är att undersöka hur företag som är börsnoterade på NASDAQ OMX Stockholm informerar om risker och riskhantering i årsredovisningar i jämförelse med halvårsrapporter. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det finns något samband mellan hur företagen lämnar riskupplysningar och företagens storlek, branschtillhörighet och skuldsättningsgrad. Studien baseras på 90 årsredovisningar och 90 halvårsrapporter från 2012. Urvalet bestod från början av 203 företag listade på NASDAQ OMX Stockholm. Studien omfattar inte finansiella företag samt företag med brutet räkenskapsår.Studien visar att företagen informerar om betydligt fler strategiska, operativa och finansiella risker i årsredovisningarna än i halvårsrapporterna. Det kan bero på att IAS 34 ställer låga krav på hur mycket risker företagen måste upplysa om i halvårsrapporterna. Även riskhanteringen är lägre i halvårsrapporter än i årsredovisningar. Skillnaderna kan förklaras genom att företagen prioriterar relevans framför tillförlitlighet i halvårsrapporterna. Dessutom kan det grunda sig i att företagen anser att nyttan inte överstiger kostnaden att ge ut informationen till intressenterna. För övrigt kan det bero på att riskupplysningarna i halvårsrapporterna helt enkelt speglar intressenternas efterfrågan av information. Det skulle kunna betyda att intressenterna enbart använder halvårsrapporter för att få aktuell information och därmed nöjer sig med att gå tillbaka till årsredovisningarna för att få mer informationen om företagets risker.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan företagets storlek och antalet riskupplysningar för 17 av 31 risker i årsredovisningarna och för 14 av 31 risker i halvårsrapporterna. När företagens branschtillhörighet utreddes som förklaring till varför företag informerar olika mycket om risker kunde undersökningen visa att det finns skillnader mellan företagens riskrapportering i olika branscher. Det varierade hur stora dessa skillnader var. Studien kunde inte visa att företagens skuldsättningsgrad skulle ha någon betydelse för hur företag informerar om risker i årsredovisningar och halvårsrapporter. / Program: Civilekonomprogrammet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-17867 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Carlshagen, Ida |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Civilekonomuppsats, ; VT2014CE21 |
Page generated in 0.0021 seconds