Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet. När bolag skall testa om det föreligger ett nedskrivningsbehov för redovisad goodwill skall de följa upplysningskraven i IAS 36 p. 134 vilket vägleder processen genom beaktande av upplysningskraven.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolag följer upplysningskraven i IAS 36 p. 134 när de lämnar information om de uppskattningar som används för att beräkna återvinningsvärde för kassagenererande enheten (eller grupper av enheter) med goodwill. I upplysningskraven ingår även en delpunkt för immateriella tillgångar vilken denna studie avgränsats ifrån. Undersökningen omfattade alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm per den 2 januari 2012 med årsredovisning för räkenskapsår 2010. En bortfallsanalys upprättades och därefter föll flera bolag bort, vilket resulterade i att undersökningens urval utgjordes av sammanlagt 176 bolag. Studien har huvudsakligen utförts med en kvalitativ metod då vi utgått från standarden IAS 36 p. 134. Vi har sedan valt att tolka den på egen hand och med hjälp av ytterligare standarder från IAS 36 och ekonomisk litteratur. Informationen i de undersökta bolagens finansiella rapporter och standarder från IFRS/IAS som berör goodwill har legat som grund för undersökningen. Studien speglas även av en kvantitativ metod då vårt val av urval är stort och att det går att generalisera vårt givna resultat.Undersökningen resulterade i ett blandat resultat eftersom att en del upplysningskrav var uppfyllda i hög utsträckning medan andra i låg utsträckning. Det upplysningskrav som efterlevts i högst utsträckning är IAS 36 p. 134 c, där bolagen skulle lämna information om hur de fastställt återvinningsvärdet. Upplysningskravet som uppfylldes i minst utsträckning i förhållande till det totala urvalet är IAS 36 p. 134 div, där bolagen skulle ange den tillväxttakt som de extrapolerat kassaflödesprognoserna bortom den prognostiserade perioden på. Högst uppfyllandegrad för samtliga upplysningskrav uppnådde Large Cap som representerar Sveriges största noterade bolag. Small Cap som representerar Sveriges minsta noterade bolag erhöll minst uppfyllandegrad för de samtliga upplysningskraven. Samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholm har sammanlagt uppfyllt 73,3 % av upplysningskraven i IAS 36 p. 134 a, c - f. Studiens resultat avseende efterlevnaden av upplysningskraven kan utifrån teoretiska utgångspunkter förklaras med, svårighet att tolka upplysningskraven i IAS 36 p. 134 samt viljan från företagen att lämna väsentlig information i de finansiella rapporterna. / Program: Civilekonomprogrammet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-16659 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Rikma, Julia, Khoury, Patricia |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Civilekonomuppsats, ; 2012CE13 |
Page generated in 0.0018 seconds