The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed. / Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-34992 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Molin, Anders, Olsson, Hanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds