Spelling suggestions: "subject:"image depair"" "subject:"image pepair""
1 |
Repairing Toyota: Image, Public Relations, and Crisis CommunicationBrennan, Marisa January 2014 (has links)
Toyota faced a massive international recall crisis in 2009 that threatened to destroy its image in relation to the quality and safety of its vehicles. The majority of Toyota’s recalls were issued in the United States, where Toyota was heavily scrutinized in media coverage. This exploratory study examines media and public relations content to examine how the media framed the crisis, and how Toyota framed image repair efforts during the crisis. It explores the foundations of image and communication, drawing upon William James and Jürgen Habermas, in addition to the theoretical underpinnings of impression management and framing analysis (e.g., Goffman, 1959; 1974), source selection (e.g. Hall et al., 1978), and image repair and crisis communication (e.g., Benoit, 1997; Coombs, 2007). Qualitative framing analysis is employed to code and analyze data sourced from three American newspapers, as well as Toyota U.S.A.’s press releases during the crisis period. The framing analysis revealed the fundamental role of customers and industry experts in defining a crisis when an organization’s credibility is diminished in the media, as well as the strong presence of culturally embedded themes in media framing. Toyota’s recovery was strongly linked to its actions to communicate transparently, remedy the situation, and demonstrate cultural sensitivity to its American customers. Drawing upon the findings, this study provides general recommendations for corporate crisis communication at the various stages of issue management, the crisis, and post-crisis.
|
2 |
POLIS, POLIS, REGISTERKRIS : – en retorisk analys av polisens kriskommunikation i samband med "registerskandalen"Bylund, Cecilia, Blom, Karl January 2014 (has links)
No description available.
|
3 |
Image repair-theory vid livsmedelskris : Textanalys av Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalenHallström, Jenny, Georgenson, Maria January 2013 (has links)
This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message. / Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.
|
4 |
Crisis Communication and Celebrity Scandal: An Experiment on Response StrategiesChampion, Leah 01 January 2015 (has links)
Recent allegations surrounding Bill Cosby presented an opportunity to combine, test, and extend situational crisis communication theory typology and image repair theory response strategies for celebrity use. Because Cosby did not respond to the numerous allegations against him, it presented an opportunity to experiment with new and existing typologies using a real case, as opposed to analyzing past response attempts or using a hypothetical case. This study used a 2 X 4 factorial design to test veracity of claims, a proposed concept, and response strategies via survey. Even though none of the hypotheses were supported, the present study opened up a number questions for future researchers to explore and further expand crisis communication theories and typologies.
|
5 |
Natural scene statistics based blind image quality assessment and repairMoorthy, Anush Krishna, 1986- 11 July 2012 (has links)
Progress in multimedia technologies has resulted in a plethora of services and devices that capture, compress, transmit and display audiovisual stimuli. Humans -- the ultimate receivers of such stimuli -- now have access to visual entertainment at their homes, their workplaces as well as on mobile devices. With increasing visual signals being received by human observers, in the face of degradations that occur to due the capture, compression and transmission processes, an important aspect of the quality of experience of such stimuli is the \emph{perceived visual quality}. This dissertation focuses on algorithm development for assessing such visual quality of natural images, without need for the `pristine' reference image, i.e., we develop computational models for no-reference image quality assessment (NR IQA).
Our NR IQA model stems from the theory that natural images have certain statistical properties that are violated in the presence of degradations, and quantifying such deviations from \emph{naturalness} leads to a blind estimate of quality. The proposed modular and easily extensible framework is distortion-agnostic, in that it does not need to have knowledge of the distortion afflicting the image (contrary to most present-day NR IQA algorithms) and is not only capable of quality assessment with high correlation with human perception, but also is capable of identifying the distortion afflicting the image. This additional distortion-identification, coupled with blind quality assessment leads to a framework that allows for blind general-purpose image repair, which is the second major contribution of this dissertation. The blind general-purpose image repair framework, and its exemplar algorithm described here stem from a revolutionary perspective on image repair, where the framework does not simply attempt to ameliorate the distortion in the image, but to ameliorate the distortion, so that visual quality at the output is maximized.
Lastly, this dissertation describes a large-scale human subjective study that was conducted at UT to assess human behavior and opinion on visual quality of videos when viewed on mobile devices. The study lead to a database of 200 distorted videos, which incorporates previously studied distortions such as compression and wireless packet-loss, and also dynamically varying distortions that change as a function of time, such as frame-freezes and temporally varying compression rates. This study -- the first of its kind -- involved over 50 human subjects and resulted in 5,300 summary subjective scores and time-sampled subjective traces of quality for multiple displays. The last part of this dissertation analyzes human behavior and opinion on time-varying video quality, opening up an extremely interesting and relevant field for future research in the area of quality assessment and human behavior. / text
|
6 |
Krisen kommer! - En analys av uttalanden för att förhindra att en förtroendekris uppstårLarsson, Josefine, Nordström, Hanna January 2015 (has links)
Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.
|
7 |
When the News is the News: A Textual Analysis of NBC and CBS networks' Response to Sexual Harassment Allegations in the Wake of the #MeToo MovementCline, Morgan Paige 30 June 2020 (has links)
As the #MeToo movement swept the nation from Hollywood to Washington, within less than a week's time in November of 2017, longstanding news anchors, Matt Lauer and Charlie Rose were fired from their respective news networks because of sexual harassment allegations. As a result, each network had to grapple with repairing a destroyed image while simultaneously fulfilling the duty to report on news objectively. This qualitative analysis examined NBC and CBS's response to the allegations of sexual harassment against each anchor, allegations of withholding information and allegations of ignoring complaints through the lens of image repair theory in order to identify if any of the strategies were present in the networks' response. Applications of image repair discourse to news media organizations is a relatively novel examination and it highlights the complex duality of an organization's right to uphold its image but obligation to present the news objectively, even when it has become the news. / Master of Arts / As the #MeToo movement swept the nation from Hollywood to Washington, within less than a week's time in November of 2017, longstanding news anchors, Matt Lauer and Charlie Rose were fired from their respective news networks because of sexual harassment allegations. As a result, each network had to grapple with repairing a destroyed image while simultaneously running business as usual. This study examined NBC and CBS's response to the allegations of sexual harassment against each anchor, the allegations of withholding information and allegations of ignoring complaints made by employees over the past two decades, all the while attempting to fulfill the duty of objectively reporting the news. This study examined each networks' response using a crisis communication theory and offers an extension to the theory that can be utilized by news network organizations and the like.
|
8 |
”Det enda säkra är att vi inte kommer att följa planen” : En kvalitativ studie av tillämpningen av kriskommunikationsteorier för att skydda anseendet / ”The only thing we know for sure is that we’re not going to stick to the plan” : A qualitative study of the use of crisis communication theories in order to save faceMolin, Anders, Olsson, Hanna January 2015 (has links)
The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed. / Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.
|
9 |
Laget före jaget? : En kvalitativ studie om hur svenska sportorganisationer kommunicerar under en spelares individuella kris / The team before the self? : A qualitative study on how Swedish sports organizations communicates during a players individual crisisBjerkland, Albin, Edman, Benjamin January 2018 (has links)
Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället. / Sports scandals often get a lot of attention in media and the people involved in the crisistherefore need to make public statements. This study examines how Swedish sportsorganizations, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF and Pixbo Wallenstam, handles a crisis thathas evolved out of a personal violation. More specifically this study tries to find out how and towhat extent the team protects the organization and the player in the external communication. Tobe able to answer the questions that the study is based on, a rhetorical analysis has been made,where the use of ethos, pathos, logos and response strategies was analyzed.Benoits (1997a) image repair theory is crucial throughout the study, because a big part of theanalysis examines which response strategies in this theory, the clubs uses to protect their ownand the players image during the events of the crisis. Beyond image repair theory earlier researchthat is relevant to the subject is presented, to be able to compare this study to earlier results. Theresearch is presented in categories: personal branding, fans, monopoly status, the timing of thecrisis response, organizations during an individual crisis and rhetoric in crisis.The analysis that is made indicates that crisis management in the world of sports can differfrom other areas, when it comes to consequences for the accused/guilty one, and the support tothe individual, who is the reason for the criss, from the organization. Something that also isbrought up in this study is that a negative history of crisis affects the support to the individualfrom the organization. A club that has been involved in crisis before need to focus on theprotection for the team, instead of the player.The conclusions are that the strategies bolstering and corrective action are being used mostfrequently when it comes to the protection of the team, while strategies to protect the playerdiffer from team to team. The strategies that are common when it comes to the protection of theplayer are mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering and victimization . The lastmentioned strategy is coined by the authors of this study. Ethos is especially used to protect theteam, while pathos mostly is used to protect the player. Something else that should be mentionedis that the study indicates that the focus of the protection, the team or the player, is affected bywhat kind of crisis it is and the organizations history of crises.This study contributes to knowledge about how the violation of a public person affects anorganization. It also highlights differences in the public's response to the crisis, depending on ifthe accused is famous or not. This may be related to general gaps in the Swedish society.
|
10 |
Förening i kris : En kvalitativ textanalys av ÖFK:s kriskommunikation efter ekobrottshärvan / Association in crisis : A qualitative text analysis of ÖFK's crisis communication after economic crime crisisNyman, Andreas, Aadan, Liiban January 2020 (has links)
The purpose of this case study is to examine the crisis response strategies and rhetorical tools Östersunds FK (ÖFK) used in their crisis communication during an economic-crime-crisis. To examine which response strategies ÖFK used to protect their image, Benoit's image repair theory (1997) supplemented with Bruce & Tahlia’s (2008) diversion and Coombs SCCT (2007), are crucial throughout this case study. In addition to that, we have done a rhetorical analysis to examine the use of ethos, pathos and logos in ÖFK:s crisis communication. The analysis indicates that ÖFK mostly used ethos and logos as rhetorical tools. Denial, corrective action and reduce of offensiveness were the most common response strategies. Our study provides an insight into how sports associations in Sweden act in crisis. The conclusions are that ÖFK was reactive in their crises communication and we could see tendencies that are consistent with previous crisis communication research in sports association context, but also in political context.
|
Page generated in 0.0282 seconds