On December 11, 2008, the financial world was in a panic as the United States Securities and Exchange Commission (SEC) announced the arrest of Bernard L. Madoff of Bernard L. Madoff Investment Securities, LLC, for orchestrating a $65 billion Ponzi scheme. An investigation took place into Madoff's practices, and as a result, it was revealed the SEC failed to catch Madoff years earlier as a result of its business practices. After this became known, the SEC faced reputational harm. This qualitative analysis seeks to discover through identification and analysis of themes and sub-themes of response strategies, the extent to which the SEC applied Situational Crisis Communication Theory (SCCT) in its crisis response, in order to examine SCCT's merit as a theory in government crisis communication research. This study also offers additional response strategies imposed by the SEC to suggest further expansion of SCCT in a government context. / Master of Arts / On December 11, 2008, Bernard L. Madoff, of Bernard L. Madoff Investment Securities, LLC, was charged by the United States Securities and Exchange Commission (SEC) for his role in a $65 billion fraudulent scheme. During an investigation into Madoff’s business practices, it was revealed that the SEC overlooked many red flags that could have caught Madoff years earlier. As a result, the SEC faced reputational harm. This study examined the SEC’s crisis response to the public following the news of Madoff’s arrest by applying a crisis communication theory to discover “best practices” for government agencies when dealing with a preventable crisis. This study also offers suggestions to further expand crisis communication research and crisis response strategies in a government communication setting.

Abstract The purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other’s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews. A total of eight people wereinterviewed, all of whom in some shape or form were involved in solving theKristinehamn crisis. Some of the questions we wanted answers to during theinterviews were if the communication between the authorities and othersword well or less well, and what it was that in that case made the communicationsuccessful or unsuccessful. The result of the study shows that the staffand the people around the staff subconsciously uses the basics of the complexitytheory, which they also think is the best suitable theory of the twoused in this study when it comes to resolving crisis in an effective way.Another result from this study was that in the minds of the people responsiblefor the handling of the crisis, this crisis was solved in the best possible way.And also that the critical factors behind this success was things directlylinked to the basics behind the complexity theory, such as the formation ofthe crisis team, the personal knowledge of the people involved and thatseveral of the crisis mangers had experience from similar events from earlierin their lives. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att göra en undersökning av hur en lokalmyndighet agerar vid en oförutsedd händelse. Vi gör det med utgångspunkt itvå kriskommunikationsteorier; Coombs SCCT-teori och Gilpin och Murphyskomplexitetsteori, som till stor del är varandras motsatser. För att genomförastudien gjordes en fallstudie av översvämningarna som drabbade Kristinehamnsommaren 2014, vilket gav oss en bra möjlighet att uppnå syftet medundersökningen. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer.Totalt intervjuades åtta personer, som alla på något sätt var inblandade i attlösa krisen som uppstod i Kristinehamn. Några frågor som vi ville ha svar påunder intervjuerna var bland annat om kommunikationen mellan myndigheternaoch övriga fungerade bra eller mindre bra, och vad det i sådana fall varsom gjorde kommunikationen framgångsrik eller misslyckad. Resultatet avstudien är att staben och personalen runt omkring staben omedvetet användersig av grundprinciperna i komplexitetsteorin, och också anser att den teorin ärden bäst lämpade av de två studien stöttar sig på när det handlar om atteffektivt lösa kriser. Ett annat resultat som framkom var att krisen enligt deansvariga för krishanteringen löstes på bästa tänkbara sätt, där de störstaframgångsfaktorerna var sådant som står i direkt anslutning till komplexitetsteorinsgrundtankar: samgruppering, personkännedom och att flera avkrishanterarna hade erfarenhet av liknande händelser sedan innan.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization’s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword?   The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W. Timothy Coombs & Sherry J. Holladay. The main results displayed that Malaysia Airlines acted fast and instantly communicated with stakeholders. Short messages filled with information were dominating and social media was frequently used. The first crisis acted as an intensifier  to the second one and Malaysia Airlines’ reputation took a bad turn. Different messages were conveyed, something that could have been avoided by using only one spokesperson. The communication strategy used was a deny strategy. The organization denied having any responsibility in the crises and tried to pinpoint a scapegoat. Rumours were either completely ignored or disproved by substantial facts. Malaysia Airlines also compensated relatives, provided information and care for the concerned, as mentioned in the SCCT’s recommendations.

<p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas<strong>. </strong>En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.</p>

Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning. En annan aspekt var att ta reda på hur eleverna tänker kring sin egen insats beträffande utbildningen. Resultatet visar att eleverna trivs och de har mål med sin utbildning. Samtidigt har eleverna åsikter om förbättringar när det gäller klassrumssituationen, lärare och individuella samtal. Undersökningen visar att elevens påverkan av sin studiegång är begränsad. Vår slutsats är att eleverna inte får den individuella utbildning de har rätt till.

Studien vill belysa hur de undersökta ungdomarna ser på sina möjligheter att ta sig ur arbetslösheten. Gentemot teorier, publicerad litteratur och forskning har studiens syfte varit att synliggöra vad respondenterna anser sig själva kunna göra för att ta sig ur arbetslösheten, vilket stöd den anser sig behöva och hur de tänker kring sin framtid i förhållande till arbete och studier. En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, det har utförts intervjuer med fem arbetslösa ungdomar. I studien framkom att respondenternas tilltro till den egna förmågan påverkar deras agerande och bedömningar av sina möjligheter gällande studier och yrken. Resultatet visar att utbildning ses som en väg ur arbetslösheten och att ungdomarna utöver det se få saker de kan göra för att påverka sin situation. Av samhället vill respondenterna bli sedda och lyssnade på som de huvudaktörer de är i frågan och ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ser vi det som vår uppgift att se och lyssna till individen. / The study will shed light upon how surveyed youths view their possibilities in regards to getting out of unemployment. Considering academic theory and published literature on the subject, the purpose of the study was to highlight how the respondents individually consider themselves able to commence into employment, what support systems are available to them, what they feel would be necessary or helpful, and how they think about their futures in relation to work and studies. A qualitative study was undertaking, conducting interviews with five young unemployed subjects. The examination of the results found that the respondents´ confidence in their assessment of their individual lives and decisions made. The respondents wish not to be cast aside, but listened to and seen as society sees others in opposite positions to the youths.

The objective of the study is to examine whether the experience from language courses abroad has had any impact on the career choices for four individuals. Based on a qualitative research methodology, four semi-structured interviews have been executed. The two research questions have been answered by letting four people recount their experiences from language courses abroad linked to their self-images and career choices. The outcome is that the experiences from the language courses contributed to a more or less altered self-image. Most of all, the interpersonal abilities were fostered, which led to the formation of a self-image characterized by improved confidence in social settings. The four individuals’ self-images have then impacted their career choices, however in different ways. The perceptions of their own abilities have played an important role in their choices of career paths. / Studiens syfte är att undersöka om fyra individers upplevelser av språkresan har haft betydelse för deras karriärval. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts. Genom att låta fyra personer berätta om sina upplevelser av språkresan kopplade till deras självbilder och karriärval har studiens två forskningsfrågor kunnat besvaras. Resultatet visar att upplevelserna av språkresan bidrog till en mer eller mindre förändrad självbild hos dessa personer. Framför allt främjades den sociala utvecklingen, vilken medförde att en självbild kännetecknad av högre tilltro till sig själv i sociala sammanhang formades. De fyra personernas självbilder har i sin tur påverkat deras karriärval, om än på olika sätt. Bilden om den egna förmågan har spelat en viktig roll i val av karriärbana.

Health disparities continue to persist in the United States, with individuals in rural areas often experiencing greater health concerns and health outcomes than individuals living in suburban or urban areas. Lack of access to healthcare providers is one contributing factor to these disparities. Studies have shown that healthcare providers from rural areas are more likely to return to those areas to work. Increasing pipeline education programs within K-12 settings may help create a larger pool of rural individuals interested in healthcare professions. Connecting education and careers to the well-being of a community may help students to see how their future careers can contribute to the vitality of their community, such as through sociopolitical development. This dissertation evaluated and compared the effectiveness of two conditions of an existing healthcare career education program, Project HOPE. The seven-week intervention was implemented with rural 8th grade students within the context of a seminar class. The results of the study showed, overall, that the intervention is effective at increasing healthcare career search self-efficacy; however, the findings suggest that it decreases community engagement. In contrast to the hypothesis, the results showed that the standard condition of the intervention was more effective at increasing socio-cognitive variables than the sociopolitical development condition. The findings are discussed in context of existing literature and with consideration to the sociopolitical context in which the intervention was implemented. Implications of the findings for vocational psychologists, as well as future directions of study are discussed.

Denna uppsats undersöker hur fyra nydisputerade inom humaniora upplever den studie- och karriärvägledning de fick under forskarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur beskriver informanterna forskarutbildningens betydelse i sina respektive karriärplaner? Hur upplevde informanterna karriärvägledningen inför och under forskarutbildningen? Undersökningen består av fyra intervjuer genomförda enligt narrativ metod. Studiens teoretiska ansats är Social cognitive career theory (SCCT), som bygger på Albert Banduras självförmågebegrepp. Undersökningens resultat är att intervjupersonerna gick in i forskarutbildningen med diffust förväntat utfall. Snarare än att utgöra en del av en karriärplan var forskarutbildningen något de gled in i på grund av uppmuntran och intresse för ämnet. Intervjupersonerna var mycket kritiska till den karriärvägledning de fick som presumtiva och antagna doktorander. I den mån vägledning erbjöds fokuserade den på fortsatt karriär inom akademin, medan andra karriärvägar än forskning omgärdades av negativa fördomar. Inom doktorandkollektiven etablerades även en kollektiv negativ återkopplingsloop kring hur svårt det är att etablera sig på den bredare arbetsmarknaden med en doktorsexamen i humaniora. Den negativa återkopplingsloopen bidrog till hög framtidsstress och låg karriärsjälvförmåga bland doktoranderna.

I efterdyningarna av den första chocken från COVID-19 på europeiska flygbolag undersöker denna studie Twitteraktiviteten relaterad till fyra av dessa bolag och tillämpar sentimentanalys för att utforska interaktioner mellan kunder och bolag. Sambandet mellan kundsentimentet och bolagens svarstid, samt sambandet mellan kundsentiment och bolagens svarsfrekvens undersöktes men inga betydande korrelationer påträffades. Vidare undersökning av bolagens kundbemötande ledde till en mer detaljerad bild av vilka svarselement bolagen använde vid bemötandet. Dock var inte denna analys tillräckligt omfattande för att kunna dra några slutsatser kring effekterna av varje svarselement. Denna studie ställer frågan om sentimentanalys är en effektiv metod för att förstå hur olika bemötandestrategier via sociala medier påverkar kunders attityder gentemot ett företag.