Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 80 procent av alla patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning av intensivvårdsdelirium. Patienterna utsätts för flertalet negativa faktorer som kan utlösa intensivvårdsdelirium. Forskning visar på att intensivvårdsdelirium skapar ett lidande hos patienten. Vetskapen om vilka faktorer som kan påverka uppkomsten kan förebygga, lindra och behandla tillståndet. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsdelirium på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ studie. 11 stycken intensivvårdssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i Västra Sverige. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med vardera tre subteman; Att motverka uppkomst av intensivvårdsdelirium och Att hantera delirium. Slutsats: I resultatet framkommer det att intensivvårdssjuksköterskor i möjligaste mån försöker skapa optimala förutsättningar men att vården kring intensivvårdsdelirium ofta hamnar i skymundan. Det säger intensivvårdssjuksköterskorna beror på den högteknologiska miljön med livsuppehållande behandling och komplexa omvårdnaden de arbetar i. I resultatet speglas intensivvårdssjuksköterskors tankar och känslor som bland annat obehag, rädsla och maktlöshet vid vårdandet av patienter med intensivvårdsdelirium. Sammanfattningsvis betonas vikten av kunskap och erfarenhet kring intensivvårdsdelirium, finns inte denna erfarenhet uppkommer ett onödigt lidande som påverkar hela patientens livsvärld. / Background: In Sweden, about 80 percent of all patients cared for in an intensive care unit are affected by intensive care delirium. Patients are exposed to a lot of negative factors that can trigger intensive care delirium. Research shows that patients with intensive care delirium suffer. Knowing the factors that can affect the onset can prevent, alleviate and treat the condition. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience of preventing and caring for patients with intensive care delirium in an intensive care unit. Method: Qualitative design. Eleven critical care nurses were interviewed at two hospitals in the west of Sweden. The data was analyzed by a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Eriksson's nursing theory. Result: The results are presented in two themes, with three sub themes each; To counteract the onset of intensive care delirium and To manage intensive care delirium. Conclusion: The result shows that the intensive care nurses try to create optimal conditions, but the care around intensive care delirium have ended up in the shadows. According to the intensive care nurses this is because of the advanced technology, life-sustaining treatment and the complex nursing care. The result reflects the thoughts and feelings of the intensive care nurses such as discomfort, fear and powerlessness in the care of patients with intensive care delirium. In summary, the importance of knowledge and experience about intensive care delirium is emphasized, if this experience doesn't exist unnecessary suffering may occur and affect the patient's entire world of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-20957 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Jonsson, Elin, Olsson, Rebecca |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds