Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är tänkt att vara kurativ, det vill säga botande. Trots det, så inträffar ca 20 procent av alla dödsfall på intensivvårdsavdelningar i Sverige och omställningen till palliativ vård sker ofta snabbt. Döden inträffar ofta kort därpå, och denna transition kan upplevas på olika sätt beroende på hur personalen informerar och kommunicerar med de närstående om vad som sker. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur närstående upplever den palliativa vården på intensivvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och tio vetenskapliga artiklar valdes ut, varav sex var kvantitativa och fyra kvalitativa. Resultat: Fem huvudteman med underteman identifierades. Information om diagnos och prognos var viktigt för de närstående och var avgörande för hur passförberedda de var inför den sjukes död. Kommunikation, det vill säga hur informationen förmedlades, var också en viktig parameter för upplevelsen. Närstående eftersökte också att få stöd från personalen i form av empati eller existentiellt stöd. Med interaktion menas såväl den praktiska delaktigheten i omvårdnaden av den sjuke, som den fysiska och existentiella närvaron som visade sig vara mycket betydelsefull. Slutligen behandlas hur den fysiska miljön påverkar de närståendes upplevelse, med mycket teknisk utrustning och lite utrymme för avskildhet och lugn. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Andersheds teoretiska ramverk och hennes huvudbegrepp “att veta”, “att vara” och “att göra”, samt utifrån hennes tankar kring det humanistiska förhållningssättet hos personalen och vad “extraresurser” kan innebära. / Background: The care in the intensive care units intends to save lives. In spite of that aim, 20 percent of the deaths in Sweden occur at the intensive care units and the transition between curative and palliative care can be very quick. Death often occurs shortly thereafter, and this can be experienced in different ways depending on how the staff informs and communicates with the next-of-kin. Aim: The purpose of the literature review is to examine how the next-of-kin experience palliative care in intensive care units. Method: A literature review was made and ten scientific articles were selected. Six were quantitative and four qualitative. Results: Five main themes with subthemes were identified. Information on diagnosis and prognosis was crucial. Communication was also important. The next of kin appreciated emotional and existential support. Interaction, as in practical involvement and as in the physical and existential presence, turned out to be very important. Finally, results show that the environment with a lot of technical equipment and little space for privacy and tranquility affects the experience for next-of-kin. Discussion: The results are discussed in relation to Andershed’s theoretical framework “Involvement in the light - Involvement in the dark.” and her main concepts“ to know”, “to be” and “to do”. In addition, Andershed’s concepts of humanistic approach and “extra resources” are being discussed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-6025 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Despres, Sara, Wikström, Mark |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds