The purpose of this study is to investigate how interculturality is used in Peruvian upper secondary schools by applying a thematic analysis on semi-structured interviews. Furthermore, the study focuses on how the notion of interculturality is perceived among the teachers, how they put interculturality into practice and, whether they consider interculturality to be important in an educational setting. The theoretical background offers a brief history of interculturality in Peru, especially focusing on education and presents a few examples of how, according to earlier studies, there have been intents to include interculturality during the last 50 years. Lastly, the background presents documents governing the Peruvian educational system, to highlight some examples of the official rhetoric regarding interculturality in education. The analysis of the transcribed interviews concludes that the teachers’ perception of interculturality is influenced by the official rhetoric in the governing documents. It also concludes that, among other methods, it is common to use literature connected to other cultures as a tool to work with interculturality in the classroom. Finally, the analysis of the empiric material concludes that, although the teachers all agree on the relevance of interculturality in education, the lack of economic resources in schools and inadequate teacher training regarding interculturality hold them back from accomplishing the intercultural education the way that they would wish. / El propósito del estudio es investigar, por medio de un análisis temático de entrevistas semiestructuradas, cómo se usa la interculturalidad en colegios peruanos. Más bien, se interesa por cómo los profesores perciben la noción de la interculturalidad, cómo la ponen en práctica en su enseñanza y, si la ven relevante o no en la educación. El trasfondo propone una breve historia de la interculturalidad en Perú, enfocando especialmente la educación, y presenta algunos ejemplos de cómo, según estudios anteriores, se ha intentado involucrar la interculturalidad en la enseñanza durante los últimos 50 años. Para acabar el trasfondo, se revisa documentos rectores para el sistema educativo en Perú, para resaltar algunos ejemplos de la retórica oficial con relación a la interculturalidad en la enseñanza. El análisis de las transcripciones de las entrevistas concluye que la visión de la interculturalidad entre los profesores está marcada por la retórica en los documentos rectores. Además, concluye que, entre varios métodos, es común usar literatura conectada a distintas culturas para involucrar la interculturalidad en la enseñanza. Finalmente, el análisis concluye que, aunque los profesores están de acuerdo con la gran relevancia de la interculturalidad en la enseñanza, la falta de recursos económicos en los colegios y la falta de capacitación de los profesores con relación a la interculturalidad, les impiden realizar una enseñanza intercultural tal como quisieran. / Syftet med denna studie är att, med hjälp av en tematisk analys av semistrukturerade intervjuer, undersöka hur interkulturalitet används i peruanska gymnasieskolor. Studien ämnar undersöka hur peruanska lärare uppfattar konceptet interkulturalitet, hur de omsätter det i praktisk undervisning och huruvida de anser att interkulturalitet är relevant i undervisningen. Den teoretiska bakgrunden ger en kort historisk överblick över interkulturalitet i Peru med särskilt fokus på utbildning och presenterar därefter ett par exempel på hur man, utifrån tidigare studier, under de senaste 50 åren arbetat med interkulturalitet i utbildningskontexter. Bakgrunden avslutas med en genomgång av det peruanska skolsystemets styrdokument för att lyfta fram ett par exempel på hur den officiella retoriken ser ut med avseende på interkulturalitet i undervisningen. Analysen av de transkriberade intervjuerna och dess slutsatser visar att lärarnas syn på interkulturalitet är präglad av den officiella retoriken i styrdokumenten. Vidare konstateras att skönlitteratur med koppling till andra kulturer är ett vanligt förekommande verktyg för att arbeta med interkulturalitet i undervisningen, samtidigt som det finns ytterligare exempel. Slutligen dras utifrån analysen av det empiriska materialet slutsatsen att lärarna, trots att de är överens om interkulturalitetens relevans och plats i undervisningen, inte kan genomföra interkulturell undervisning på det sett de skulle önska på grund av bristande ekonomiska resurser och bristfällig fortbildning kring interkulturalitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-182999 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lund, Daniel |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Spanish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds