Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-447330 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fahlström, Pauline |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds