En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-45311 |
Date | January 2021 |
Creators | Helgeson Schrijvers, Elinor, Karlsson, Jessica |
Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds