Uppsatsen undersöker om kvartalsvisa resultatmönster kan indikera potentiellt användande av resultatmanipulering (eng. earnings management). Företag klassificeras som Negativa-Positiva- (NP), Positiva-Negativa- (PN) respektive kontrollföretag beroende på hur resultatförändringar ter sig över ett helår. Med hjälp av den modifierade Jonesmodellen beräknas därefter företagens godtyckliga periodiseringar för att undersöka om NP- eller PN-företag är mer troliga än andra företag att tillämpa periodiseringsmanipulering. Ytterligare undersökningar genomförs med fokus mot faktisk resultatmanipulering (eng. real activities manipulation) genom test av godtyckliga utgifter, effektiv skattesats och produktionskostnader. Överlag påvisas signifikanta resultat för faktisk resultatmanipulering för NP-företag vilket indikerar att NP-företag är mer troliga än andra företag att manipulera resultatet.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering.

Denna studie fokuserar på effekten av IFRS/IAS på earnings management. Huvudsyftet är att identifiera earnings management före och efter införandet av IFRS/IAS för att klargöra om de internationella redovisningsstandarderna har påverkat förekomsten av resultatmanipulering inom svenska börsbolag. Perioden som studeras är åren 2002-2008. För att identifiera earnings management används den modifierade Jones-modellen som går ut på att detektera förekomsten av godtyckliga periodiseringar som ett mått på resultatmanipulering. Vi kontrollerar även för om variablerna storlek och bransch kan förklara förekomsten av företeelsen före och efter införandet av IFRS/IAS. Urvalet är de 144 företag som var listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap på stockholmsbörsen november 2011. Resultaten visar att IFRS/IAS inte har påverkat earnings management då förekomsten av godtyckliga periodiseringar förhåller sig relativt konstant under tidsperioden. Slutligen kunde vi finna resultat som visar att förekomsten av earnings management förekommer i större utsträckning bland företagen på Small-Cap och i IT- &amp; Telekombranschen. / This study focuses on the effect of IFRS/IAS on earnings management. The main purpose is to identify earnings management before and after the adoption of IFRS/IAS to clarify if the international accounting standards have had any effect on the presence of earnings management in Swedish listed companies. The studied period is the years between 2002 and 2008. In order to identify earnings management we use the modified Jones-model which detects the presence of discretionary accruals as a measure of earnings management. Other variables such as firm-size and industry are also examined to see whether these firm specific features may explain the amount of discretionary accruals before and after implementation of IFRS/IAS. We consider a sample of 144 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap on the Swedish stock market in November 2011. The results show that IFRS/IAS has had no effect on earnings management, as discretionary accruals have remained relatively constant during the period before and after the adoption. Finally, the results indicate that firms listed on Small-Cap tend to manage earnings in a larger proportion than firms listed on Mid-Cap and Large-Cap. Also, there seems to occur significant more earnings management in firms of the Information Technology &amp; Telecom Industry.

Introduction: Prior research, mainly based in USA and Asia, has shown a relationship between ownership structure and earnings quality. Low earnings quality might result in inefficient resource allocation, lower economic growth and unintended wealth transfers. Following these issues, and due to the fact that the Swedish institutional setting differs from other countries, there is a need to explain the relationship in a Swedish context. Purpose: The purpose of this study is to explain how different ownership structures affect earnings quality. Method: This study is based on a deductive approach where the hypotheses have been deducted from agency theory, alignment effect, entrenchment effect and active monitoring hypothesis. The quantitative data consists of secondary data, namely annual reports. The study has been conducted with a cross-sectional design. Conclusion: The results show a positive relationship between foreign ownership and earnings quality. The result can be explained with agency theory’s type I-problem. Other ownership structures show no significant relationship. / Introduktion: Tidigare forskning, främst i USA och Asien, har hittat samband mellan företags ägarstruktur och earnings quality. Låg earnings quality kan resultera i ineffektiv resursallokering, lägre samhällsekonomisk tillväxt samt omotiverade förmögenhetsöverföringar. Till följd av dessa problem, samt att Sveriges institutionella miljö skiljer sig åt från andra länder, finns behovet att förklara sambandet i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur olika ägarstrukturer påverkar earnings quality. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser deducerats utifrån agentteori, alignment effect, entrenchment effect, samt active monitoring hypothesis. Kvantitativ data består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign. Slutsats: Studiens resultat visar att företag med högre andel utländskt ägande tenderar att redovisa högre earnings quality. Resultatet kan förklaras av agentteorins typ I-problem. Övriga ägarstrukturer uppvisar inga signifikanta samband.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet Titel: Accounting Hocus-Pocus - En studie över de oberoende styrelseledamöternas påverkan på resultatmanipulering. Bakgrund: De principbaserade regelverk som börsnoterade företag tvingas följa, skapar utrymme för ledningen att manipulera redovisningen. Utöver dessa möjligheter kan ledningen dessutom genom manipulation av kassaflödet, justera företagets resultat. När dessa resultatmanipulationer används med fel avsikt riskerar de att minska informationsvärdet av företagets redovisning. Vi ställer oss frågande till hur styrelsens oberoende kan förklara resultatmanipulering. Syfte: Studien avser att förklara i vilken utsträckning resultatmanipulering i svenska företag påverkas av styrelsens oberoende. Metod: Genom användning av tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats har studien granskat huruvida resultatmanipulering påverkas av styrelseledamöternas oberoende, samt av olika attribut som anses förstärka ledamöternas övervakande effekt. Studiens hypoteser formulerades med hjälp av teorier som PAT, Agentteorin och Stewardshipteorin som sedan testades mot data insamlad från företag på Stockholmsbörsen för år 2017. Slutsatser: Studien finner avvikelser mellan resultaten för redovisningsmanipulation och kassaflödesmanipulation. Resultatet visar att oberoende styrelseledamöter i svenska styrelser har en negativ relation till kassaflödesmanipulering, medan relationen till redovisningsmanipulation är positiv. / Abstract Master Thesis in Business Administration Titel: Accounting Hocus-Pocus - A study of the independent directors effect on earnings management Background: The principle-based regulation that listed companies are obliged to follow gives the management opportunities to manipulate the accounting with discretionary accruals, and thereby changing the reported earnings of the company.  The management could also manipulate the earnings through real activities manipulation. When these acts of earnings management are used with the wrong intentions it could reduce the information value of the company’s financial reports. We are questioning how different board dependence and -independence could explain earnings management. Purpose: The study aims to explain to what extent earnings management in Swedish companies is affected by board independence. Method: By using a cross-sectional study with a deductive approach our study has researched how earnings management is affected by board independence, and how different attributes is to enhance the independent board members monitoring. Hypotheses were formed through theories such as PAT, Agency theory and Stewardship theory which later was tested with data gathered from companies of the Stockholm stock exchange of the year 2017. Conclusions: Our study finds a difference between the results of manipulation through the discretionary accruals and real activities manipulation. The result show that independent directors have a negative effect on cash flow manipulation while they have a positive effect on accounting manipulation.

En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.

Titel: A Game of Nods and Winks - En studie om faktorer som påverkar svenska börsbolagsanvändning av resultatmanipulering Bakgrund: Resultatmanipulering är att omdiskuterat ämne i Europa såväl som i USA.Resultatmanipulering har konstaterats frekvent användas i svenska bolag. Vi frågar oss vilkabakomliggande faktorer kan påverka mängden av resultatmanipulation. Syfte: Studiens syfte avser att förklara hur analytikers prognoser och andelen kvinnligastyrelseledamöter påverkar resultatmanipuleringen i svenska noterade bolag. Metod: En tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats genomförs där teorier testats viahypotesprövning. Teorierna Positiv redovisningsteori, Agentteori, Prospect theory och Critical Mass theory avser att behandla de incitament som ligger till grund förresultatmanipulering. Urvalet består av Stockholmsbörsens Large, Mid, Small Cap bolagunder åren 2012 till 2016. Slutsatser: Resultatet påvisar att företag har en stark vilja nå analytikers prognoser samt atten hög andel kvinnliga styrelseledamöter har en negativ påverkan på företagets vilja atttillämpa resultatmanipulering. Vi kan i studien även visa en interaktionseffekt mellan de tvåfaktorerna. / Title: A Game of Nods and Winks - A study on underlying factors that affect the use of Earnings management in Swedish public companies Background: Earnings management is a subject of discussion in Europe as well in the United States. Earnings management has been found to be frequently used in Swedish companies. We ask ourselves what the underlying factors are and how can they affect the amount of Earnings management. Purpose: The main purpose of this study is to investigate how analysts’ forecasts and a high proportion of female board members affects how public Swedish companies manage their earnings through Earnings management. Method: A quantitative cross-sectional study with a deductive approach are performed and theories constitutes the basis for our hypothesis. The theories; Positive accounting theory, Agency theory, Prospect theory and Critical Mass theory intends to deal with the incentives behind Earnings management. The observation period is 2012 to 2016 and consists of companies from the Stockholm stock exchange market. Conclusions: The result concludes that companies have strong incentives to reach analysts’ forecasts and that a high percentage of female representation on the board have a negatively impact on company’s willingness to manage their earnings. In the study, we can also detect an interaction effect between the two variables.