This thesis researches to which extent companies use earnings management in times of CEO turnover, which is a continuing, complex and rather complicated issue. Earnings management was tested on different attribute such as: firm industry, firm size, CEO’s age, and the CEO’s origin (internal or external). The data was gathered through a quantitative study based on public companies’ financial reports. The sample includes 252 firms listed on Nasdaq OMX Stockholm and have been subject of a CEO change at some occasion during 2005-2011. The statistical result from the mixed-model ANOVA tests showed in general significant result of upward earnings management the year of CEO change, but not the following year. While there are many explanations to the findings of how earnings management is used on the Swedish market, the analysis and conclusion elaborate the reason that ought to be the blueprint of reality.

En redovisning enligt IFRS ska ge en rättvisande bild för de finansiella rapporternas användare. För att uppnå den rättvisande bilden har IFRS olika värderingsmetoder, en av dessa är värdering till verkligt värde. Den standarden som hanterar verkligt värde är IFRS 13. Inom verkligt värde finns en värderingshierarki, som innehar tre nivåer. Vid Nivå 3 minskar tillförlitligheten mer än de andra nivåerna. Detta är på grund av möjligheten till att bolaget kan använda sig av subjektiva bedömningar. En standard inom IFRS som tillåter en värdering till verkligt värde är IAS 41. Denna standard hanterar redovisningen av biologiska tillgångar (till exempel skog). Två länder som innehar mycket skogsmark är Sverige och Kanada. Skog har en lång produktionscykel vilket leder till att det är en komplex tillgång att värdera och därför värderas den oftast till Nivå 3. Resultatmanipulering kan uppstå då det sker subjektiva bedömning, vilket kan ge en missledande bild av företagets finansiella ställning. Den problematik med resultatmanipulering och biologiska tillgångar har varit grunden för studiens forskningsfrågor och syfte. Studiens syfte är att förklara hur IAS 41 påverkar tillförlitligheten vid värdering till verkligt värde i de finansiella rapporterna. Det ska även studeras skillnader i resultatmanipuleringens befintlighet inom företag verksamma inom skogsbranschen i Sverige och Kanada. Med hjälp av att analysera olika skogsbolags årsredovisningar gav studien svar på om resultatmanipulering förekommer vid tillämpning av IAS 41 och om skillnader mellan skogsbolag i graden resultatmanipulering belägna i olika länder. I denna studie består datainsamling huvudsakligen av numeriska data ifrån årsredovisningar och därför har en kvantitativ metod valts. Ansatsen är deduktiv och studien bygger på hypoteser för att kunna besvara forskningsfrågorna. För att verifiera eller falsifiera hypoteserna användes olika T-test, regressionsanalyser och även The Modified Jones Model som visar resultatmanipuleringens befintlighet genom att beräkna de godtyckliga periodiseringarna. Populationen i studien består av skogsbolag som tillämpar IFRS. Urvalet kommer vara totalt 14 skogsbolag belägna både Sverige och Kanada. Hälften av de valda skogsbolagen använder sig av IAS 41 och äger biologiska tillgångar. Från urvalet kommer varje företags årsredovisningar under räkenskapsåren 2012 till 2020 att undersökas. Det resultat som undersökningen gett är att skogsbolag tenderar att värdera biologiska tillgångar till Nivå 3. Undersökningen visar också att det förekommer resultatmanipulering i skogsbolag som värderar enligt IAS 41, dock i mindre grad. Regressionsanalysen i undersökningen upplyser att det inte finns ett samband mellan godtyckliga periodiseringar och att redovisa enligt IAS 41. Vidare fanns inga skillnader mellan Sverige och Kanada i graden av resultatmanipulering. Slutsatsen som framgår är att det inte förekommer resultatmanipulering i någon större utsträckning i kanadensiska och svenska skogsbolag. / Accounting in accordance with IFRS must give a true and fair view to the users of the financial statements. To achieve the true and fair view, IFRS has different measurement methods, one of which is fair value. The standard that provides the guidance on fair value measurement is IFRS 13. Within fair value, there is a hierarchy, which has three levels. At the Level 3, the reliability decreases more than the other levels. This is due to the possibility that the company can use subjective assessments. An IFRS standard that allows a fair value measurement is IAS 41. This standard deals with the recognition of biological assets (for example, forests). Two countries that hold a lot of forestland are Sweden and Canada. Forests have a long production cycle andis a complex asset to value, therefore it is most often valued at Level 3. Earnings management can occur when there is a subjective assessment, which can mislead the true and fair view of the company's financial position. The problem of earnings management and biological assets has been the basis for the study's research questions and purpose. The purpose of this study is to explain how IAS 41 affects the reliability of fair value measurement in the financial statements. Differences in the existence of earnings management within companies operating in the forest industry in Sweden and Canada will also be studied. Annual reports of the forest companies are use in this study to provide the answers to whether earnings management occurs, in the application of IAS 41 and if there are any differences between forest companies in the degree of earnings management located in different countries. In this study, data collection consists mainly of numerical data from annual reports and therefore a quantitative method has been chosen. The approach is deductive and this study is based on hypotheses to be able to answer the research questions. To verify or falsify the hypotheses, various T-tests, regression analyzes and The Modified Jones Model were used to show the existence of the earnings management by calculating the discretionary accruals. The population in this study consists of forest companies that applies IFRS. The selection will be a total of 14 forest companies located in both Sweden and Canada. Half of the selected forest companies use IAS 41 and own biological assets. From the sample, each company's annual reports during the financial years 2012 to 2020 will be examined. The result given by the survey is that forest companies tend to value biological assets at Level 3. The survey also shows that there is earnings management in forest companies that value in accordance with IAS 41, but at a lower extent. The regression analysis in the survey states that there is no connection between discretionary accruals and reporting in accordance with IAS 41. Furthermore, in this study there were no differences between Sweden and Canada in the degree of earnings management. The conclusion that emerges is that there is no manipulation of earnings to a large extent in Canadian and Swedish forest companies. This paper is written in swedish.

This paper examines the relationship between executive compensation – in the form ofvariable pay – and earnings management. Since most research is done on Americancompanies, and Swedish companies are adopting a more Anglo-American compensationstructure, we would like to study this in Sweden. We hypothesize that CEOs with highervariable pay are more likely to engage in earnings management. This study is done onSwedish companies listed on Large- and Mid-Cap. Using data from the companies’ annualreports we find no significant relationship between variable pay and discretionary accrualsusing our regression. / Denna studie undersöker relationen mellan kompensation till ledande befattningshavare –den del av lönen som är rörlig - och manipulering av intäkter. Då större delen av tidigareforskning har fokuserat på amerikanska företag, och svenska företag anammar en mer angloamerikanskstruktur av kompensation, vill vi undersöka detta i Sverige. Vi kommer fram tillen hypotes där vi antar att en VD med högre rörlig lön är mer trolig att manipulera intäkter.Studien är gjord på svenska företag listade på Large och Mid Cap. Genom att använda datafrån företagens årsredovisningar och Datastream hittar vi genom våra regressioner ingasamband mellan rörlig lön och diskretionära periodiseringar.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv. Resultatet från den andra hypotesprövningen visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna Små förvärv och Stora förvärv medan resultatet från den tredje visade att storleksförhållandet mellan företagen har en inverkan på användningen av EM. Detta visades genom att företagen med de tio största förvärven har en signifikant högre summa diskretionära periodiseringar än de med de tio minsta förvärven.

The topic of the effects of audit quality as a consequence of audit firm rotation has been debated for decades in business science. It has also been discussed in the political arena. In April 2013 the Legal Affairs Committee of the European Union voted for a draft law requiring mandatory audit firm rotation for periods of 14 years. Countries such as Sweden might face the possible changes in audit quality that the mandatory audit firm rotation entails. In the light of these events, we studied how the audit quality changes when audit firms rotate. Because we used the Jones Model and the Modified Jones Model, discretionary accruals were our proxy for audit quality. The initial sample consisted of all publicly listed companies which rotated audit firms from 2008 to 2012 in Sweden. We found that there was a statistically significant change in audit quality, in the form of higher discretionary accruals following the rotation. Based on earlier research claiming that higher discretionary accruals signifies lower audit quality, our results suggest that audit firm rotation in Sweden leads to a diminished audit quality. This might be due to the loss of firm-specific knowledge. Our results also indicate that the new auditing firms are more conservative than the auditor firm prior to the rotation, which might be explained by the increased audit risk that is related to the audit of the first-year client.

This study examines the prevalence of earnings management during the covid-19 pandemic in Swedish listed firms and aims to provide further evidence regarding earnings management practices during the pandemic. The study further investigates whether there are any differences between industries in terms of engaging in opportunistic accounting procedures. Previous research on earnings management during the covid-19 pandemic exclusively examines the year of 2020 as pandemic period. This study aims to contribute with further evidence by expanding the pandemic period and including the fiscal year of 2021, adding one additional fiscal year largely affected by the pandemic. Previous studies on the area finds contrasting results, where some studies find that firms tend to pursue income-increasing practices, while others deliberately decrease financial performance during a crisis. In order to perform this study, the modified Jones model is used to detect accrual-based earnings management through abnormal levels of discretionary accruals. The result of this study finds significantly increased levels of income-decreasing accrual-based earnings management, potentially suggesting that firms engaged in “big bath accounting” during the pandemic in order to boost financial performance in future periods. Additionally, the results show significantly increased levels of income-decreasing earnings management in 2/8 industries.

Denna studie undersökte om företagsstorlek påverkar förekomsten av resultatmanipulation på Stockholm OMX large cap och mid cap. Studien undersökte om dessa företag använder sig av periodiseringsbaserad resultatmanipulation för att uppnå ett mer positivt eller negativt resultat. För att studera förekomsten av periodiseringsbaserad resultatmanipulation applicerades den modifierade Jones modellen för att identifiera diskretionära periodiseringar. I samband med detta utfördes en regressionsanalys för att förklara sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna. Datainsamlingen skedde via databasen Orbis och urvalet för studien var 154 företag. Resultatet bekräftar att det finns ett signifikant samband mellan periodiseringsbaserad resultatmanipulation och företagsstorlek. Förklaringsvariabeln är dock låg. Studien kan även visa att företag som är noterade på Stockholm OMX large cap resultatmanipulerar i större utsträckning än företag noterade på mid cap och gör det främst för att uppnå ett lägre redovisat resultat. Studien fann även att företag noterade på mid cap resultatmanipulerar i huvudsak för att minska det redovisade resultatet. / This study examines how company size affects the occurrence of earnings management on Stockholm OMX large cap and mid cap. The study further aimed to investigate whether these companies use accrual-based earnings management to achieve a more positive or negative result. To study the occurrence of accrual-based earnings management, the modified Jones model has been applied to identify discretionary accruals. In conjunction with this, a regression analysis was performed to explain the relationship between the dependent and the independent variables. The data collection took place via the Orbis database and the total sample for the study was 154 companies. The result confirms that there is a statistical significance between accrual-based earnings management and company size, however, the explanatory variable is low. The study can also show that companies that are listed on Stockholm OMX large cap use earnings management to a greater extent than companies listed on mid cap and they mainly do so to achieve a lower reported result. The study also found that companies listed on mid cap engage in earnings management to reduce the reported result.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Redovisningskvalitet på små aktiebolag har påvisats minska sedan revisionskravet slopades. Det förekommer en diskussion om huruvida revisionskravet behöver återinföras eller om gränsvärdena för revisionsplikten ska utökas. Debatten är för tillfället delad, en part menar att gränsvärdena för när aktiebolag ska ha revisor ska höjas. Den andra menar att fördelen med att även små aktiebolag har revisor är att det säkerställer kvaliteten på redovisningen. Att redovisningskvaliteten säkerställs är av intresse för intressenter till små aktiebolag på grund av informationsasymmetrin som råder. Det finns fördelar för bolagen med att inte omfattas av revisionsplikt, den främsta fördelen är ekonomiska lättnader för bolagen. Studien exemplifierar konsekvenser som kan drabba fler än de intressenter som är närmast anknyta till bolaget. Samhället kan drabbas negativt om bolagen inte sköter sin redovisning alternativt begår ekonomisk brottslighet som en konsekvens av att extern granskning av räkenskaperna saknas. Tidigare forskning visar att det föreligger ett samband mellan oväntade periodiseringar och redovisningskvalitet. Studien som genomförts påvisar att det föreligger ett samband mellan att redovisningskvaliteten har minskat och slopandet av revisionsplikten. Av resultatet framgår att kvaliteten på redovisningen, som undersökts genom oväntade periodiseringar, har minskat för små aktiebolag inom byggbranschen, sedan revisionskravet har slopats. Konsekvenser av att revisionsplikten slopats kan leda till att intressenter inte förlitar sig på bolaget. Det kan skada både bolag och intressenter att förtroendet för små aktiebolag minskar som en följd av att det inte längre finns ett krav på revisor. Undersökningen som gjorts påvisar att redovisningskvaliteten har minskat över tid och som följd har belastningen på myndigheter ökat, sedan revisionsplikten slopades. / The quality of the accounting in small companies has proven to decline since the audit requirement was abolished. An ongoing discussion exists concerning whether the audit requirement should be implemented once again or if the limit values should be expanded. The parties in the discussion currently have different opinions where one party argues that the limit value concerning the audit requirement should increase. The other party claims that the pro of small companies using an auditor is that the auditor ensures the quality in the financial reports. High quality in the accounting is of interest for the stakeholders of small companies since information asymmetry is present. There are pros for companies that are not obligated to use an auditor, where the major pro is economic relief for the companies. However, except for the stakeholders with the closest connection to the company, consequences can also affect other parties. Society could be negatively affected if companies produce inadequate information in the financial reports or if the companies commit economic crime which are both consequences of the lack of external auditing of the financial information. Previously research indicate a relationship between unexpected accruals and accounting quality. The results indicate that the quality of the accounting, measured through unexpected accruals, has declined for small companies within the building sector, since the audit requirement was abolished. Consequences of the abolishment of the audit requirement could be that the stakeholders don't trust the company. Lost trust in small companies as a consequence of the abolishment of the audit requirement could hurt both the small companies and the stakeholders. The study proves that the quality of the accounting has decreased and the load on the authorities has increased over time, after the audit requirement was abolished.

Dissertation interfaces two current accounting issues: International Financial Reporting Standards and financial reporting quality. Theoretical framework begins with historical development and contemporary position of IFRS. It is followed by financial accounting quality where overview of methods is used for assessment of accounting quality. The literature underpinning represents the final part of theoretical part. Dissertation examines publicly traded Czech companies on Prague stock exchange and together their financial statements are presented under Czech accounting standards and later on switched on International Financial Reporting Standards. Final sample consists of 15 companies (222 firm-year observations) during period 1993-2013. World accepted models were adjusted before its application to be more convenient for Czech environment. Research results show that there are only limited improvements in financial reporting quality in IFRS period, only some companies are models applicable and therefore law and professional environment play significant role within quantitative methods.