Return to search

En miljöfrämjande livsstil i ett samhälle präglat av konsumtion : En kvantitativ uppsats om kulturella och ekonomiska resursers betydelse för ett ansvarsfullt förhållningssätt till jordens resurser

The contemporary society is in many ways a society of consumers where individuals consume to satisfy their desires at the expense of our world’s health for our future generations. Consumption and a pro-environmental lifestyle have a polarized relationship and research indicates that society needs a change. Consumption should take place in decreased amounts and in a way that emphasizes the environment. Education has proven to have a positive effect on behavioral changes in individuals towards a lifestyle that emphasizes the environment. The aim of this quantitative essay is to study the importance of cultural and economic resources for an environmentally friendly lifestyle. In addition, it examines how environmentally oriented consumption, degree of consumption, consumerism and concern for the environment are in relation to a lifestyle that emphasizes the environment by recycling. The study’s theoretical frame of reference is based on Bauman’s theory of the society of consumers and Bourdieu’s concepts of the social space, capital and habitus. Data material retrieved from the Swedish National Data Service collected for the SOM-Survey 2018 is used and analyzed through univariate, bivariate analysis and multiple regression analyzes. Results show that higher capital, especially cultural, has a positive impact on individual pro-environmental lifestyles. In addition, the individual's environmentally friendly lifestyle increases through positioning such as shopping eco-labeled products, shopping secondhand and through concern for the environment. Shopping more than you can afford turns out to have a negative impact. / Samhället vi lever i idag är på många sätt ett konsumtionssamhälle där individer konsumerar för att mätta sina begär på bekostnad av vår världs hälsa för våra kommande generationer. Konsumtion och en miljöfrämjande livsstil har ett polariserat förhållande och tidigare forskning pekar på att samhället behöver en förändring. Konsumtionen bör ske i minskad volym och på ett sätt som framhåller miljön. Utbildning har visat sig ha en positiv effekt på beteendeförändringar hos individerna mot en livsstil som framhåller miljön. Denna kvantitativa uppsats har som syfte att studera vilken betydelse kulturella och ekonomiska resurser har för en miljöfrämjande livsstil. Därtill undersöks hur miljöinriktad konsumtion, grad av konsumtion, konsumism och oro för miljön står i relation till en livsstil som framhåller miljön genom att återvinna. Undersökningens teoretiska referensram utgår från Baumans teori om konsumtionssamhället samt Bourdieus begrepp det sociala rummet, kapital och habitus. Ett datamaterial som hämtats från Svensk Nationell Datatjänst insamlat till SOM-undersökningen 2018 används och analyseras genom univariat, bivariat analys samt multipla regressionsanalyser. Resultat visar att högre kapital, i synnerhet kulturellt, har ett positivt samband med en miljöfrämjande livsstil. Därtill ökar individens miljöfrämjande livsstil genom positioneringar som att handla kravmärkt, handla secondhand samt genom en oro för miljön. Att handla för mer än man har råd med visar sig ha en negativ påverkan.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-98100
Date January 2022
CreatorsBäck, Alexandra, Christian Moraga, Christian Moraga
PublisherÖrebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0027 seconds