Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals upplevelse av socialtjänst, utifrån förskolepersonalens professionsperspektiv, kopplat till upplevd oro för barn i förskolan. En kvalitativ metod har använts där sex respondenter har deltagit i semistrukturerade intervjuer, där inkluderingskriterierna var att intervjupersonen arbetar i en kommun i Mellansverige med mindre än 20 000 invånare och minst tre års erfarenhet av arbetet som förskolepersonal. Resultatet visar att förskolepersonals möjligheter att göra en orosanmälan begränsas av riktlinjerna på förskolan och att det är rektorn som avgör om en orosanmälan ska göras, men även av svårigheter att definiera oro, kunskaper gällande lagtext och föräldrakontakt. Gällande upplevelsen av kommunikationen upplever förskolepersonal socialtjänsten som frånvarande. Återkoppling gällande orosanmälningar samt ett ökat engagemang från socialtjänsten att verka för att informera och göra sig synliga för förskolorna önskas. För att nyansera kommunikationen professionerna emellan och vad som påverkar förskolepersonal gällande oro om att ett barn far illa, har systemteori samt anknytningsteori använts. Föreliggande studies slutsats är att kommunikationen mellan förskola och socialtjänst bör förbättras och ansvaret till förbättring placeras på båda professionerna. / The aim of this study is to research preschool teacher’s experience of the social services, from the preschool teachers’ professional perspective, linked to perceived concerns for children in the preschool. A qualitative method is used. Six respondents participated in semi-structured interviews. All interviewees work in a municipality in Central Sweden with less than 20 000 inhabitants and have at least three years' experience as a preschool teacher. The results show that preschool teachers’ opportunities to report a concern are limited by guidelines and that the principal decides whether a report is made, but also by difficulties in defining concerns, parent contact and knowledge regarding legislations. Furthermore, the preschool teachers experience the social services as absent. Feedback regarding reports of abuse and increased commitment from the social services to inform and make themselves visible for the preschools is requested. Systems theory and attachment theory is used in order to nuance the communication between the professionals and what affects the preschool teachers regarding concerns that a child is at risk of being abused. This study concludes that communication between the two professions need improvement and that the responsibility for this is placed on both professions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-55214 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Galaasen Svensson, Vårfrid Naemi, Björling-Spångberg, Emma |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds