Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet. Vidare utvecklar jag informanternas tankar kring quechuaundervisningens betydelse för landets sociala och politiska utveckling.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på tio intervjuer med personer som har olika positioner inom utbildningsväsendet. Studien kopplas till två undersökningar, en som behandlar flerspråkig undervisning och en annan som berör bolivianernas känsla av etnisk tillhörighet. Därefter har jag använt mig av två teoretiska perspektiv, nämligen medvetandegörande och empowerment. Resultatet visar att elevernas föräldrar utgör den grupp som är mest kritisk till implementeringen eftersom de känner att quechuakulturen är underordnad. Många av informanterna tror att det är just avkoloniseringen av skolan som skall ändra dessa koloniala tankar. Resultatet visar även att quechuaundervisningen är av stor betydelse för människornas identitet, vilket i sin tur anses vara essentiellt för landets sociala och politiska utveckling. / In the spring of 2013 I was awarded a scholarship from the Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). I was thereby given the opportunity to conduct a study examining the impact of Quechua teaching for the Bolivian multicultural society.According to the new educational act 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez, all pupils in Bolivian compulsory education are to be taught in the native language of their particular region. The intention of this study is to examine the difficulties that both teachers and headmasters have encountered while implementing the Quechua educational method. Because decolonization is a strong and emotive term in the new educational law, my intention is also to look at how different people define the term. Further, I explain the informants` thoughts regarding the significance of the new teaching for the country’s social and political development.I have used a qualitative method, based on ten deep interviews with people holding different positions within the education system. The present study is connected to two surveys: one in relation to multilingual teaching; the other regarding the Bolivians´ feelings of ethnic identity. Thereby, I have used two theoretical perspectives; namely, conscientization and empowerment.The results demonstrate that the pupils` parents constitute the group most critical to the implementation, as they feel that the Quechua culture, being traditionally subordinated, will by no means empower their children. Many of the informants believe it is only a decolonization of schools that will change a colonial mentality. Moreover, my findings are that the Quechua teaching is of great significance for the people`s identity; something considered as essential for the continued social and political progress in Bolivia.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29698 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Niemi Apgaua, Irene |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds