<p>Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-1967 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Nilsson, Peter |
| Publisher | Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, Umeå : Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds