Return to search

Samhällskunskapsundervisning med kontroversiellt innehåll : En studie om samhällskunskapslärares sätt att erfara kontroversiellt innehåll och hur lärare bör förhålla sig till kontroverser i samhällskunskapsundervisningen / Teaching Controversial Issues in the Social Studies : A Study Concerning Social Science Teachers’ Conceptions of Controversial Issues and How Teachers Should Approach Controversy in the Classroom

Med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats syftar uppsatsen till att undersöka och beskriva samhällskunskapslärares uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll och uppfattningar om hur man bör förhålla sig till kontroversiellt innehåll i sin undervisning. För detta ändamål ställdes följande frågor: 1. Vilka olika uppfattningar om innebörden av fenomenet kontroversiellt innehåll ger lärarna uttryck för? 2. Vilka olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisning med kontroversiellt innehåll ger lärare uttryck för?   I linje med den fenomenografiska ansatsen genomfördes enskilda intervjuer med fem samhällskunskapslärare, med varierad yrkeserfarenhet. Informanternas utsagor analyserades utifrån Dahlgren och Johanssons (2017) sjustegsmodell. Resultatet av analysen identifierade två olika sätt att uppfatta kontroversiellt innehåll på: Kategori A) Samhällsfrågor med normativt och/eller empiriskt innehåll som inte kan avgöras utifrån tillgänglig evidens, där konkurrerande uppfattningar existerar.     Kategori B) Innehåll som utgår från situationer där oförenliga lösningar eller val förespråkas och som väcker starka känslomässiga reaktioner hos elever. Respektive fyra olika uppfattningar om hur lärare bör förhålla sig till undervisningen med kontroversiellt innehåll: Kategori A) Pluralistiskt förhållningsätt. Lärare bör synliggöra oliktände inom kontroversen, genom att olika perspektiv kommer till uttryck och att dess argument granskas i undervisning med kontroversiellt innehåll.  Kategori B) Personligt förhållningssätt. Lärare bör vara transparanta med sina värderingar i      undervisning med kontroversiellt innehåll, under förutsättning att ställningstaganden              förmedlas som personliga åsikter. Kategori C) Opersonligt förhållningssätt. Läraren bör aldrig ge uttryck för sina egna åsikter och undervisningen bör baseras på relevanta vetenskapliga auktoriteter. Kategori D) Värdegrundsförmedlande förhållningsätt. Lärare bör tillåta att åsikter som strider mot värdegrunden uttrycks, och i samtal bemöta dessa genom implicita ställningstaganden (i form av argument och/eller sekvenser av frågor) som styr elever  mot åsikter som är förenliga med läroplanen.    En sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att de olika identifierade uppfattningarna implicerade skilda och till viss del konflikterande utbildningsmål och syften med undervisningen av kontroversiellt innehåll. Den identifierade variationen kan därför ses som ett uttryck för olika didaktiska val och prioriteringar som samhällskunskapslärare  gör i sin undervisning

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-157759
Date January 2019
CreatorsLarsson, Jonathan
PublisherLinköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds