Kritiskt tänkande i pedagogisk verksamhet är både förankrat i det organisatoriska värdegrundsarbetet men också ett ämnesrelaterat syfte som elever förväntas utveckla som ett resultat av deras kunskapsutveckling. Lärarens arbetsplanering är en grundbult i all didaktik och får stor betydelse för hur kritiskt tänkande organiseras i pedagogiskt arbete och för hur väl läraren lyckas främja elevers utveckling av kritiskt tänkande. I psykologiundervisningen tolkas kritiskt tänkande som en kvalitetsmarkör och åberopas som en viktig faktor som stimulerar elever till eget ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Under min VFU-praktik har jag fått insikt i olika sätt att implementera kritiskt tänkande i undervisningen i syfte att sörja för elevers kunskapsutveckling och bedöma kvaliteten i deras prestationer. Syftet med undersökningen är att analysera innebörden i kritiskt tänkande med fokus på vilka aspekter på kritiskt tänkande som identifieras i pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. I detta sammanhang kartläggs och analyseras möjliga vägar att främja elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Studiens andra syfte är att undersöka hur pedagogiskt material från verksamhetsförlagd utbildning korresponderar med tidigare forskning på området i syfte att nå fördjupad förståelse av hur kritiskt tänkande främjas och bör främjas inom undervisningen i psykologi. Blooms reviderade taxonomi av kognitiva lärandemål används som en teoretisk modell av kopplingen mellan pedagogiskt tillvägagångssätt att organisera elevers lärande och elevers faktiska utvecklande av kritiskt tänkande. Blooms lärandetaxonomi tillämpas som ett raster på pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. Inledningsvis genomfördes en förberedande och icke-systematiserad litteratursökning utifrån redan känd litteratur, utifrån artiklar från handledare och egen sökning. Därefter genomfördes en systematiserad litteratursökning inom ett antal relevanta databaser baserade på en sökstrategi med grund i söktermer och avgränsningar. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar kopplingen mellan kognitiva processer för lärande och kunskapsutveckling. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar synen på utbildning som en holistisk verksamhet omfattande en affektiv, en kognitiv samt en psykomotorisk komponent. Därtill visar resultatet på tre olika didaktiska närmanden till kritiskt tänkande: Kritiskt tänkande definieras inte alls utan hålls för något allmänt gott och eftersträvansvärt, kritiskt tänkande handlar i hög grad om en färdighet vilken rymmer hantering av en metod/teknik vars resultat ger ett instrumentellt kritiskt tänkande eller förhållningssätt till ett visst objekt, kritiskt tänkande handlar om en internaliserad och mer eller mindre generell kognitiv förmåga. Bilden av kritiskt tänkande som allmän kognitiv förmåga befästs i undersökningen men resultatet gör samtidigt gällande att vissa forskare tolkar kritiskt tänkande som både en allmän och ämnesspecifik förmåga.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-34634 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Svensson, Kristina |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds