Return to search

”Språk och mat är ju säkra kort” En studie om pedagogers tolkning av ett läroplansmål om barns kulturella identitet

AbstractSverige har i samband med globaliseringen blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle, där många kulturer, religioner, värderingar och synsätt möts. Detta innebär att den svenska förskolan idag möter barn från olika kulturer och språkliga bakgrunder. I förskolans läroplan (Lpfö98, 2016) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka barnen och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Detta i sin tur ställer krav på förskolepersonalen som har uppdraget att tillmötesgå varje barns olika behov. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolepersonal uppfattar läroplansmålet om att förskolan ska sträva efter att varje barn: ”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö98, 2016). Framförallt grundar sig studien på pedagogers tolkning av barns kulturella identitet. Då läroplanen lämnar mycket åt den personliga tolkningen har vi valt att undersöka förskolepersonals medvetenhet och tolkning av målet och hur de förhåller sig till detta. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger som alla är verksamma i förskolan. För att tolka vår empiri har vi har använt oss av den postkoloniala teorin och tidigare forskning som berör den mångkulturella förskolan, kulturell identitet samt flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar att pedagoger upplever läroplansmålet som ett stort men också aktuellt och viktigt mål. Läroplanens tolkningsbarhet och otydlighet kring arbetets tillvägagångssätt hur förskolan ska bidra till utvecklingen av barns kulturella identitet ger sig tillkänna i resultatet. Resultatet vittnar om pedagogers intentioner till ett interkulturellt förhållningssätt men det visar sig även finnas vissa brister i det interkulturella arbetet. Pedagogerna själva drar slutsatser om bristen på kunskap om andra kulturer och den svenska normalitetsuppfattningen blir synlig. I arbetet med den kulturella mångfalden blir det i studiens resultat tydligt att detta främst uppmärksammas i ett språkfrämjande arbete.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29207
Date January 2019
CreatorsForsberg, Marie, Nilsson, Rebecka
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds