Syftet med den här uppsatsen är övergripande att beskriva och diskutera några speciallärares arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling i grundskolan. Urval och utbildningsnivå för de elever som beskrivs har varit från förskoleklass till årskurs fem. Uppsatsen bygger på ett induktivt förhållningssätt. De teoretiska perspektiv som presenteras är Phonics och Whole language, eftersom att dessa perspektiv hjälper läsaren att få en helhetsbild av olika synsätt inom läsning och skrivning. Uppsatsens analysarbete har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt. Ett fenomenografiskt förhållningssätt söker sig till att ta reda på hur det förhåller sig. Denna uppsats handlar om sex speciallärares beskrivning av fenomenet arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling. Arbetsmetoderna innefattar gemensam undervisning i mindre grupp och enskild undervisning som framförallt fokuserar på de alfabetiska principerna och kopplingar till fonem och grafem. Speciallärarna betonade det förebyggande arbetet som viktigt. Några speciallärare ansåg att digitala lärplattor var bra verktyg i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling och att läsning och skrivande i grupp skapade god kunskapsutveckling för den enskilde eleven. Slutligen diskuteras det om det är möjligt att skapa en generell verktygslåda för speciallärare? En av slutsatserna är att den professionella verktygslådan kan se olika ut, bland annat beroende av vilken kunskapssyn specialläraren har.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-165610 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Larsson, Anna-Maria, Lindvall, Cecilia |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds