In contemporary society, a common aim is to increase sustainable travel in order to foster the ecological environment. This is to be made possible by a transformation in travel modes from car to public transport, walking and cycling. Stockholm, which is the city focused on in this study, is currently growing. This further results in increased demands for infrastructure and housing. Municipalities have started to allow real estate actors to include Mobility Management measures in housing development in exchange for lower parking demands, to further support the modal change. Such measures can for example be defined as memberships in carpools, cycle pools, information and knowledge exchange. Thus, such implementations are stated as useful methods, however, the effects are poorly assessed and are difficult to measure. According to this, the purpose of this study is to examine relationships between residents' attitudes and behaviours and Mobility Management measures in newly developed housing projects with low parking numbers. The three projects of Flora, Nor and Kavringen were selected, due to the possibility of comparison. The focus has chosen to be on residents' perspectives, as they are the definitive users of the measures. Theories of attitudes and habits have further been used as a framework in order to obtain a greater understanding of the residents' relationship to the measures and to sustainable travel in general. The results, which are based on surveys and interviews, show a variation in attitudes towards sustainable travel and travel modes among the users between and within the study objects. Many appear to treasure sustainable traveling in order to foster the environment and according to this, they seem to have advantageous attitudes towards such travel modes. More residents seem to also travel with sustainable modes. However, other factors than supporting the environment seem to steer respondents in their modal choices. Several residents do also value car use to a high extent. With regards to the Mobility Management measures, the average usage has appeared to be low. This seems to be a result of a shortage in information, logistics, accessibility and in addition, the measures appear to not be competitive enough to respond to the users' needs. Based on demographic factors, time, economy, comfort, accessibility to service and work and the Covid 19 pandemic, such aspects seem to affect users' modal choices more than for them to travel in a way to support the ecological environment. / I den nuvarande samhällskontexten talas det om att öka andelen hållbara resor för att minska miljöpåverkan, vilket innebär en förändring i färdmedelsval från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Denna studie utgår från ett Stockholmsperspektiv, en stad som växer och där nya behov vad gäller infrastruktur och bostäder behöver tillgodoses. För att stötta dessa förändringar har kommuner börjat låta byggaktörer införa Mobility Management-åtgärder till fördel för lägre parkeringstal. Sådana åtgärder syftar till beteende- och attitydförändringar och kan handla om medlemskap i bilpooler, cykelpooler, informations- och kunskapsspridning. Idag finns ett behov av att studera resultaten av införandet av sådana åtgärder, eftersom de anses vara en bra metod men där effekterna är svåra att mäta. Därför är syftet med denna studie att undersöka förhållandet mellan Mobility Management-åtgärder och boendes attityder och beteenden i tre nya bostadsprojekt med låga parkeringstal. De tre bostadsprojekten Flora, Nor och Kavringen valdes ut, med intentionen att möjliggöra jämförelse dem emellan. Inom ramen för studien har boendes perspektiv fokuserats på, eftersom de som är de slutgiltiga användarna. För att få en djupare förståelse för deras förhållande till sådana åtgärder och slutändan hållbart resande, har teorier om vanor och attityder, samt korrelationen mellan dessa termer använts som ramverk. Resultaten, som baseras på enkäter och intervjuer med de boende, visar att attityderna till både hållbart resande och hållbara färdmedel skiljer sig mellan och inom projekten. Många reser i stor utsträckning med hållbara färdmedel. Dessutom anser en stor andel det vara viktigt att resa hållbart för miljöns skull och därmed har de goda attityder till ett sådant resande. Trots det verkar andra faktorer vara mer avgörande för de flesta än miljöfördelaktiga attityder när det kommer till faktiska färdmedelsval. En stor andel värderar dessutom bilägande högt och använder bil regelbundet. Med avseende på Mobility Management-åtgärderna är användningsgraden låg, vilket verkar bero på informations- och logistikbrister, otillgänglighet samt att de inte är tillräckligt konkurrenskraftiga för att svara mot användarnas behov. Med hänsyn till det sistnämnda verkar andra faktorer som tid, ekonomiska och demografiska aspekter, bekvämlighet, Covid 19-pandemin samt tillgänglighet till stadsmässiga fördelar och innerstaden tillsammans spela större roll för färdmedelsval än att resa hållbart av miljöskäl.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-315800 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ericson, Anja, Haglund, Linn |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 22582 |
Page generated in 0.0266 seconds