Return to search

Formativ bedömning i samhällskunskap på gymnasiet : En kvalitativ undersökning om formativ bedömning under ett läsår präglat av en pandemi / Formative assessment in Social Studies at Upper Secondary School : A qualitative study of formative assessment during a pandemic school year

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85149
Date January 2021
CreatorsVidenö, Helena
PublisherKarlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0027 seconds