No description available.

Resultat av forskningsstudier som visar på att formativ bedömning har positiva effekter på elevers lärande har fått stor spridning i världen och inte minst i Sverige. Kunskapsbedömningar i skolan görs med olika syften. När bedömningar görs för att stötta och utveckla elevers lärande talas det om formativ bedömning och när bedömning görs för att stämma av elevers kunskaper mot betygskriterier benämns det som summativ bedömning. Båda typerna av bedömning behövs men forskningsstudier har gjorts som indikerar att betygsfokus och digitala lärplattformar kan utgöra hinder för en formativ bedömningspraxis. Forskning som undersöker hur elever och lärare uppfattar och använder sig av formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet har gjorts i begränsad omfattning. Så är det även vad gäller forskning som undersöker hur formativ bedömning uppfattas av elever och lärare i samhällskunskap under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning under en pandemi.  Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever och lärare uppfattar formativ bedömning i samhällskunskap. Syftet är också att undersöka hur de uppfattar formativ bedömning under ett läsår präglat av en blandning av när- och distansundervisning.   De frågeställningar som formulerades för att uppnå syftet besvarades genom att kvalitativa intervjuer genomfördes med elever som studerar Samhällskunskap 1b med olika lång erfarenhet av gymnasiestudier samt med deras lärare. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av fem nyckelstrategier som Paul Black och Dylan Wiliam utformat utifrån sin forskning om lärande och bedömning. Dessa strategier beskrivs som användbara verktyg i undervisningen för att kunna besvara frågor om var eleven befinner sig i lärandeprocessen, vart eleven är på väg och hur eleven ska ta sig dit.   Resultatet av undersökningen visar att den digitala lärplattform som elever och lärare använder sig av är ett gynnsamt verktyg för att synliggöra för eleverna och för läraren var eleverna befinner sig inlärningsmässigt i förhållande till målen. Undersökningen visar också på att eleverna uppfattar lärarens återkoppling som användbar för att ta sig vidare i lärandeprocessen. Den skriftliga återkopplingen eleverna får tillsammans med ett betygsliknande omdöme uppfattas av eleverna som en indikation om var eleven befinner sig, vart den är på väg och hur den ska ta sig vidare, vilket uppskattas av eleverna. Följaktligen visar resultatet av den här undersökningen att de formativa och summativa kunskapsbedömningarna harmonierar väl med varandra. Kamraters återkoppling värderas inte lika högt som lärarens då kamraten inte uppfattas som lika kompetent i ämnet som läraren. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tränas i att kunna göra självbedömningar men att de uppfattar sig olika mycket som ägare av sitt eget lärande beroende på om de är första- eller andraårselever.   Resultatet visar att läraren upplevt att muntlig återkoppling blivit svårare att ge under de förutsättningar som ges under pandemin och att träning i kamratbedömning inte är något som prioriterats i någon större utsträckning under dessa ovanliga omständigheter. Avslutningsvis visar resultatet av undersökningen på den potential de digitala verktygen har för en formativ bedömningspraxis då undervisningen kombineras av när- och distansundervisning. / Results from research studies showing the positive effects of formative assessment on students’ learning have spread across the world and in Sweden. Assessment of student achievement has two different functions depending on why the assessment is made. When the goal is to monitor learning the assessment is formative and when the goal is to evaluate what the student has learnt at the end of an instructional unit by comparing it to some standards it is summative. Both types of assessments are needed but some research studies indicate that formative assessment practices may be impeded by excessive focus on grades and by the design of digital learning platforms. Not many research studies have been made examining formative assessment practices in social studies at upper secondary school. Nor have many research studies been made that examine formative assessment practices and how they are perceived by students and teachers a school year during a pandemic.   The aim of the study is to find out how formative assessment in social studies is perceived by students and teachers at upper secondary school. The aim is also to examine how they perceive formative assessment practices a school year during a pandemic with a mix of on-site and distance learning.   A qualitative method was used to answer the research questions. Two groups of students from different grades studying the same core course “Samhällskunskap 1b” and their teacher were interviewed. The data gathered from the interviews were analyzed with Paul Black’s and Dylan Wiliam’s five strategies formed on the basis of their research on learning and assessment. These strategies are described as useful tools in education to answer questions about where the student is in his/her learning process, where the student is going and how to get there.   The result of the study shows that the digital learning platform that the students and their teacher use is a beneficial tool for them to visualize where the student is in the learning process in relation to the learning goals. Furthermore, the result shows us that the students perceive the feedback that they receive from their teacher as useful in guiding the student where to go next and how to get there. The written feedback combined with a summative-like assessment helps the students taking the next step in the learning process. Consequently, this study shows that formative and summative assessments harmonize. Peer assessment is not as much valued by the students as the formative assessment they receive from their teacher, since they do not regard their peers being sufficiently qualified to give feedback. The result of the study shows that students do get training in making self-assessments. However, students in second grade consider themselves as owners of their own learning to a greater extent when compared with students in first grade.   The result shows us that the teacher perceives that opportunities to give students oral feedback have diminished during the pandemic and that the practice of peer assessment has been given less priority during these extraordinary circumstances. Finally, the result shows us the potential of digital tools being used for formative assessment practices when education is a combination of learning at school and online.

Den digitala lärplattformen Canvas introducerades på Kungliga Tekniska Högskolan(KTH) 2016. De flesta lärare började använda plattformen 2017, men övergången till ett nytt system har sina svårigheter. Den här studien har undersökt vad som påverkar lärarnas användande av Canvas, samt hur lärarna har gått tillväga för att lära sig att använda verktyget. Målet med studien har varit att undersöka hur KTH kan utveckla stödet för lärarna och hur Canvas kan förbättras för att underlätta användandet. I studien har sju matematiklärare intervjuats om sina upplevelser. Urvalet gjordes målinriktat i syftet att belysa problemområden som kan upplevas av lärare, vilket därför speglas i resultaten. Samtliga intervjuer genomfördes strax innan KTH övergick till digitalundervisning i samband med covid-19-pandemin. Studien visar att att lärarna framförallt använder funktioner för att dela information och kommunicera med studenterna. Funktioner som är mer pedagogiska och integrerande används i mindre utsträckning. Fyra övergripande teman har identifierats som förklaringar för varför lärarnas användande ser ut som det gör: Inställning, Behov, Struktur och Tekniska svårigheter. Lärarnasinställning och behov gör att lärarna är mindre motiverade till att utöka sitt användande och lära sig mer om Canvas. Systemets struktur och tekniska svårigheter utgjorde ytterligare hinder som gav lärarna en negativ upplevelse, bland annat hade de svårt att navigera och komma igång med att använda plattformen. Lärarna lärde sig framförallt att använda systemet genom att testa sig fram, och många av de hjälpfunktioner som finns var sparsamt använda. Detta berodde till viss del på att lärarna inte kände till vissa hjälpfunktioner, men även på att lärarna inte var motiverade att lära sig mer än det nödvändigaste. Utifrån studien rekommenderas att KTH minskar tröskeln för att börja använda Canvas genom att exempelvis utveckla mallar som lärarna får tillgång till och kan använda. Om det är önskvärt att lärarna använder fler av Canvas funktionalitet rekommenderas även att man jobbar med lärarnas motivation och drivkrafter så att de blir villiga att utveckla sitt arbete och lära sig mer. Att införa utbildningar kan vara ett sätt, men då måste de vara utformade efter lärarnas behov. Slutligen rekommenderas att utföra användartester för att undersöka vad som gör att vissa lärare upplever att verktyget är svårt att använda. / The learning management system Canvas was introduced at the Royal Institute of Technology (KTH) in 2016. Most teachers began using the platform in 2017, however the transition to a new system has its difficulties. This study has examined what influences teachers’ use of Canvas and which method they used to learn how to use the tool. The aim of the study has been to investigate how KTH can develop support for teachers and how Canvas usability can be improved. Seven teachers in mathematics were interviewed about their experiences. The interviewees were selected to highlight problem areas that can be experienced by teachers, which is therefore reflected in the results. All interviews were conducted shortly before KTH switched to digital education inconnection with the covid-19 pandemic. The study shows that teachers primarily use functions to share information and communicate with students. Functions that are more educational and interactive were less used. Four themes have been identified as explanations: Attitude, Needs, Structure and Technical Difficulties. Teachers’ attitudes and needs influence the teachers' motivation to expand their use and learn more about Canvas. The system’s structure and technical difficulties constituted additional obstacles that gave the teachers a negative experience. Among other things, the teachers had difficulty navigating and getting started with the platform. The teachers mostly learned how to use the system by trial and error, and many of the help functions were not used. This was partly because several of the teachers were oblivious to the existence of some of the help functions, but also because the teachers were not motivated to learn more than necessary. Based on the study, it is recommended that KTH reduces the threshold for starting to use Canvas. They could, for example, develop accessible templates that teachers can use in the beginning. If it is desirable to make teachers use more of Canvas functionality, it is also recommended that KTH work with the teachers’ motivation and drive so that they are willing to develop their work and increase learning. Formal education could be a way, however it must be designed according to the needs of the teachers. Finally, it is recommended to perform user tests to explore how the usability can be improved.