Bakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och främja livskvaliteten för patienter. Den palliativa vården återfinns globalt och kan ses i olika vårdmiljöer. Lidandet, varierande och individuellt, är närvarande inom vårdandet. Katie Erikssons Caritativa teori betonar att sjuksköterskan i sin roll ska lindra lidande i olika dimensioner. Sjuksköterskor i palliativ vård stöter på utmaningar som kräver fördjupad kunskap och känslomässig hantering, med fokus på att möta patienternas önskemål och behov, och där finns en uttalad kunskapsbrist. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av lidande vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Vid litteratursökningen användes två databaser; Cinahl och PubMed. De artiklar som återfanns vid litteratursökningen genomgick en urvalsprocess, och de som identifierades vid urvalsprocessen kvalitetsgranskades i enlighet med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar, vilka analyserades med utgångspunkt i Popenoes analysmetod. Analysen resulterade i kategorier och subkategorier. Resultat: De kategorier som identifierades var upplevelse av lidande, upplevelse av fysiskt lidande och lidandet och vården. Till kategorin upplevelse av lidande identifierades fem subkategorier: förlusten av jag:et och den nya självbilden, att mista autonomin, förändrade relationer, väntan på döden och ett ljus trots mörker. Till kategorin upplevelse av fysiskt lidande identifierades två subkategorier: fysiska symtom och förlust av kroppsliga funktioner och att bli beroende av andra. Lidande och vården genererade två subkategorier: Vikten av kommunikation och betydelsen av bemötande. Konklusion: Litteraturstudien belyser patienters upplevelse av lidande i palliativ vård och åskådliggör att lidande inte enbart kommer av fysiska symtom, utan också i relation till exempelvis förändrad självbild, förlorad autonomi, ökat beroende av andra, men även vårdens bemötande och kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt spelar en avgörande roll och vården måste anpassas efter patientens individuella behov för att kunna lindra lidandet. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering and enhance the quality of life for patients. Palliative care is present globally in various healthcare settings. Suffering, diverse and individual, is inherent in caregiving. Katie Eriksson's Caritative Theory emphasizes that nurses, in their role, should alleviate suffering in different dimensions. Nurses in palliative care face challenges requiring deepened knowledge and emotional handling, focusing on meeting patients' wishes and needs, and there is a pronounced lack of knowledge. Aim: The purpose of the study was to illustrate patients' experience of suffering in palliative care. Method: Literature review based on scientific articles with a qualitative study design. Two databases, Cinahl and PubMed, were used for literature search. The articles identified during the literature search underwent a selection process, and those that passed this process were quality-reviewed in accordance with SBU (Swedish Council on Health Technology Assessment). After the quality review, 12 articles remained, which were further analyzed using the analysis method proposed by Popenoe. The analysis resulted in categories and subcategories. Results: The categories identified were the experience of suffering, experience of physical suffering, and suffering and care. Under the category of the experience of suffering, five subcategories were identified: loss of self and the new self-image, losing autonomy, changed relationships, awaiting death, and a light despite darkness. Under the category of the experience of physical suffering, two subcategories were identified: physical symptoms and loss of bodily functions and becoming dependent on others. Suffering and care generated two subcategories: the importance of communication and the significance of approach. Conclusion: The literature review illuminates the experience of suffering among palliative patients, emphasizing that suffering arises not only from physical symptoms but also from factors like altered self-image, loss of autonomy, increased dependence on others, and healthcare interactions. The nurse's approach is pivotal, necessitating personalized care to alleviate suffering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-65021 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Emma, Thostrup, Emma, Jönsson |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds