I gymnasieskolans läroplan framgår det att ett miljöperspektiv ska genomsyra all undervisning. Detta för att eleverna dels ska utveckla förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld och dels utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna. Syftet med denna studie är därmed att ge ett kunskapsbidrag om hur gymnasieskolans svenskundervisning kan beakta miljöperspektivet genom dystopisk skönlitteratur. Särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken förståelse som studiens deltagande elever uppvisar för förhållandet mellan människa och miljö, samt vilka attityder som de uttrycker, efter läsning av dystopisk skönlitteratur med klimattema. Studiens teoretiska ramverk har dels utgått ifrån Langers (2017) litterära föreställningsvärldar och dels ifrån det ekokritiska perspektivet. Data består av sju gymnasieelevers skriftliga inlämningar i vilka frågor om två dystopiska noveller besvaras samt muntliga svar från en fokusgruppsintervju som behandlar vilka kunskaper om klimatförändringar som novellerna kan tillföra. En tematisk analys har genomförts vilken gav upphov till resultatets kategorier; elevernas förståelse för klimatförändringarnas orsaker respektive konsekvenser samt attityderna hoppfullhet, engagemang, oro, förnekande och likgiltighet. I resultatet framgår det att dystopiska noveller med klimattema kan bidra till att elever utvecklar förmågan att kunna analysera människans samspel med sin omvärld. Detta eftersom de skönlitterära gestaltningarna visar nya perspektiv på klimatförändringarna. Däremot uppvisas utmaningar med att använda novellerna för att eleverna ska utveckla ett personligt förhållningssätt till de globala miljöfrågorna eftersom novellerna huvudsakligen väcker negativa känslor. / An environmental perspective must permeate all teaching according to the upper secondary school curriculum. The students must partly develop the ability to analyze the interaction of humans with their environment and partly develop a personal approach to global environmental issues. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about how the school subject Swedish in upper secondary school can take the environmental perspective into account through dystopian fiction. Focus has been placed on analyzing the understanding that students show of the relationship between human and the environment, as well as which attitudes toward climate change they express, after reading dystopian fiction with a climate theme. The study's theoretical framework has partly been based on Langer's (2017) literary understanding and partly on the ecocritical perspective. The data consists of seven high school students' written submissions in which questions about two dystopian short stories have been answered. The students have also participated in a focus group interview which focuses on how the short stories can contribute with knowledge about climate change. A thematic analysis has been carried out which gave rise to the result's categories; the students' understanding of the causes and consequences of climate change, as well as the attitudes of hopefulness, engagement, concern, denial and indifference. The results show that dystopian short stories with a climate theme can contribute to students developing the ability to analyze human interaction with the environment. This is because the fictional stories show new perspectives on climate change. However, challenges are presented in using the short stories for students to develop a personal approach to the global environmental issues because the short stories mainly evoke negative feelings.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-61333 |
Date | January 2023 |
Creators | Gustafsson, Alice |
Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds