BIM är ett arbetssätt som bygger på användandet av en virtuell 3D-modell som lagrar all information om objektet. Arbetssättet har växt fram för att underlätta informationshanteringen i byggbranschen och har ansetts vara verktyget för att effektivisera processerna och med det öka produktiviteten. Drivkrafterna för BIM är många men ett hinder som ofta påpekas stå i vägen för implementeringen av BIM är kompetensbrist. I och med de olika kunskapsnivåerna har begreppet BIM-mognad växt fram där olika modeller finns för att fastställa BIM-mognad hos företag och organisationer. Hindret som gör BIM-implementeringen svår är att företag arbetar utifrån olika arbetssätt vilket gör att BIM-mognad varierar både inom och mellan företagen. Nyttan av BIM erhålls inte till den grad som önskas och aktörer med hög BIM-mognad påpekar att andra aktörer brister i sitt användande. Syftet med studien är att undersöka vad begreppet hög BIM-mognad innebär och hur hög BIM-mognad påverkar aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter med BIM. Genom att erhålla praktiska kunskaper kan studien förmedla vilka hinder som kan överbryggas med hjälp av hög BIM-mognad och belysa vilka drivkrafter som är viktiga. Studien är uppdelad i två delar där första delen undersöker begreppet hög BIM-mognad för att se hur begreppet beskrivs och används i branschen. Denna delen besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om mognadsnivåer inom BIM-implementering och djupgående semistrukturerade intervjuer med tre svenska BIM-experter. Andra delen studerar hur aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter påverkas av hög BIM-mognad. Detta besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om hinder och drivkrafter förknippade med BIM och från ett fallstudieprojekt med hög BIM-mognad. Från djupgående semistrukturerade intervjuer med åtta aktörer i olika roller i samma projekt erhölls praktiska erfarenheter om hur hinder hade överbryggats och hur nyttor skapats i projektet genom olika drivande krafter. Utifrån teorin och empirins resultat gavs ingen entydig bild av vad hög (eller låg) BIM-mognad innebär och experterna som intervjuats ställer sig kritiska till mognadsmodellen som mätmetod. Den studerade mognadstrappan togs inte fram för att mäta BIM-mognad utan skulle vara ett implementeringsverktyg men förefaller har fått en ny tillämpning med åren. Bilden som växer fram är att BIM-mognad är ett fragmenterat och tidsberoende begrepp utan någon entydighet kring vad som kan betraktas som låg eller hög mognadsgrad. När teorin jämförs med empirin väcks frågan kring vad BIM-mognad har för innebörd och betydelse för olika samverkande projektörer men även för byggbranschen och BIM-utvecklingen i stort. Experterna relaterar bedömningen av BIM-mognad till vad som krävs för att flera nyttor som följer av BIM-användning ska erhållas. Utifrån detta perspektiv anser de att BIM-mognad motsvarar nivå 2 utifrån mognadsmodellen. Experterna anser dock att branschen generellt ligger på en låg nivå vad gäller BIM-mognad. Studiens resultat öppnar upp för en fortsatt forskning inom BIM-mognad. I fallstudieprojektet upplevdes hindren som låga där det funnits specifika drivkrafter som möjliggjort implementeringen. Slutsatsen drogs även att projektet erhållit stora nyttor utifrån arbetssättet med BIM. De drivkrafter som har haft störst betydelse för implementeringen av BIM var den tydliga kravställningen från beställaren, den gemensamma plattformen och engagemanget från projektorganisationen. Nyttor projektet upplevde var bättre kommunikations- och samarbetsklimat, bra informationsflöden, ekonomi- och tidsbesparingar, visualisering, kollisionskontroller, kunskapsberikning och processeffektivitet. Hindren som fallstudieprojektet upplevde var negativa attityder, kompetensbrist, juridiska förändringar och problem med programvarorna i form av otillräckliga BIM-bibliotek och att programvarorna inte lever upp till sin marknadsföring. Både de negativa attityderna och kompetensbristen kunde överbryggas under projektet gång medan de juridiska förändringarna inte ansågs utgöra ett hinder för arbetssättet utan upplevdes mer som ett problem. / BIM is a working method based on the use of a virtual 3D model that stores all information about the object. This approach has been developed to facilitate information management in the construction industry and has been regarded as the tool to increase the efficiency and productivity. The driving forces for BIM are many, but one often mentioned obstacle for BIM implementation is the lack of competence. With the different levels of knowledge, the concept of BIM maturity has emerged where different models exist to determine BIM maturity in companies and organizations. An obstacle that makes BIM implementation difficult is the different ways of working used in the industry which makes BIM maturity varies both within and between companies. The benefits of BIM are not obtained to the extent that is desired and actors with high BIM maturity point out that the other actors are lacking in competence. The purpose of this paper is to investigate what the concept of high BIM maturity means and how high BIM maturity affects the actors' perception of obstacles and driving forces with BIM. By gaining practical knowledge, the study can convey which obstacles that can be overcome with the help of high BIM maturity and highlight which driving forces that are important. The study is divided into two parts where the first part examines the concept of high BIM maturity to see how the concept is described and used in the industry. This part is answered through data obtained from existing research on BIM maturity levels and in-depth semi-structured interviews with three Swedish BIM experts. The second part examine how the perception of obstacles and driving forces is affected by high BIM maturity. This is answered through data obtained from existing research on obstacles and driving forces associated with BIM and from a case study project with high BIM maturity. From in-depth semi-structured interviews with eight actors in different roles in the same project, practical experience was gained on how obstacles were overcome and how benefits were created in the project through different driving forces. Based on theory and empirical results, no clear picture was given of what high (or low) BIM maturity means and the interviewed experts were critical of the maturity model as a measurement method. The maturity model was developed as an implementation tool and not as a tool to measure BIM maturity, but it seems to have gained a different roll over the years. The picture that emerges is that BIM maturity is a fragmented and time-dependent concept with no clarity about what can be regarded as low or high degrees of maturity. When the theoretical results are compared with the empirical, the question of what significance BIM maturity has for various collaborating actor’s is raised, but also for the construction industry and BIM development as a whole. The experts relate the assessment of BIM maturity to what is needed to obtain several benefits that result from using BIM. From this perspective, they believe that BIM maturity corresponds to level 2 based on the studied maturity model, but the experts generally believe that the industry is at low levels in terms of BIM maturity. The results of the study open up for further research in BIM maturity. In the studied project, the obstacles were perceived to be low where specific driving forces had enabled the implementation. It was also concluded that the project received great benefits based on the working method with BIM. The most important driving forces for the implementation of BIM were the clear requirements from the client, the platform used and the commitment from the project organization. The benefits of the project were a better communication and collaboration climate, good information flows, financial and time savings, visualization, collision controls, knowledge enrichment and process efficiency. The obstacles that the case study project experienced were negative attitudes, lack of competence, legal changes and problems with the software in the form of inadequate BIM libraries and that the software did not live up to its marketing. Both negative attitudes and the lack of competence could be overcome during the project. The legal changes were not considered as an obstacle but more experienced as a problem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-80086 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ramos Blidstål, Linn |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds