I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have had a small impact on the subject content within the education system. In addition, there are difficulties linked to implementing policies on language and culture in the preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority known as Roma people, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical consideration. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important in order to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to conveyand ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting the children in developing a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with the children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-220639 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Liv, Friberg |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds