Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige. Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-27881 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Spas, Urszula, Mogren, Janet |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds