ADHD är idag ett av de mest studerade medicinska tillstånden och den snabbast växande diagnosen. Medicin som behandling av ADHD har liksom diagnostiseringen de senaste åren ökat markant, trots att det inte finns studier gjorda som kan visa på medicinens långsiktiga beroendeframkallande effekt. Det finns en tydlig oenighet i hur ADHD uppkommer och hur kriterierna för att ställa diagnosen bör vara utformade. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. För att begränsa vår studie har vi valt att fokusera på den del av kunskapsläget vars fokus ligger på behandling och utifrån relevanta studier undersöker vi sedan vilka ontologiska perspektiv på ADHD som går att urskilja. Utöver detta vill vi utforska hur studierna resonerar kring olika behandlingsmetoder och vad dessa kan innebära för både barnet och omgivningen. Litteraturöversikten baseras på 13 granskade studier som vi ansåg kunde svara upp mot våra frågeställningar och innehöll generaliserande kunskap. I resultatet framkommer tre olika orsaksförklaringar till ADHD; biologiskt, psykosocialt och transaktionellt perspektiv. Merparten av studierna, oavsett synsätt, poängterar omgivningens betydelse för hur symptom för ADHD utvecklas och kommer till uttryck. Den behandlingsform som i studierna framkommer som vanligast var medicinering, andra behandlingsformer som förespråkas var beteendeinriktad behandling samt föräldrastöd. / ADHD is one of the most frequently studied medical conditions of today and also the fastest growing diagnosis. Despite the fact that there are no longitudinal studies that can prove that the medicine cannot lead to an addiction in adulthood, medical treatment increases for those who are diagnosed with ADHD. However, there are disagreements on how to define and establish ADHD. Consequently the criteria for diagnosing this kind of disability are vague. The purpose of this essay is to investigate the knowledge concerning ADHD and its treatment. To limit the purpose this investigation will solely treat the knowledge regarding the treatment, and from without relevant studies review which ontological perspectives could be distinguished. Moreover, a research on how relevant studies reason concerning methods of treatment and their effects – both for the child and its environment. Thirteen different studies have been reviewed in this essay. These articles could answer to the questions formulated in this essay, and also contained generalizing knowledge. The main conclusion of this investigation is that there exist three different ontological ideas of ADHD; biological, psychosocial and transactional. A majority of the studies, regardless of ontological idea, emphasizes the importance of the social environment in how symptoms for ADHD is developed and manifests themselves. Treatment through medication is the most common one according to these studies. Other recommended treatments are treatment with focus on behavior and support for parents.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-29213 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Stål, Hanna, Landelius, Emma |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds