I och med att det har kommit många nyanlända barn till Sveriges förskolor har det också blivit allt mer aktuellt och nödvändigt att arbeta med modersmål i förskolans utbildning. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 14) anges det att förskollärare ska arbeta för att främja barns alla språk, vilket inkluderar modersmålet. Skolinspektionen (2017, s. 14) gjorde dock en granskning som belyser att en hög andel förskolor har otillräcklig kunskap, där 23 av 34 anger att de saknar kunskap som kan stödja barns utveckling och lärande i modersmålet. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur några förskollärare resonerar om barns modersmål i förskolan och om inkludering av modersmål i förskolans utbildning. Tidigare forskning lyfter strategier för att stötta barns modersmålutveckling, men även att det finns utmaningar och svårigheter i att arbeta med barns modersmål. Den metod som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades sju förskollärare från fyra olika kommuner. Den transkriberade datan sammanställdes och bearbetades utifrån studiens teoretiska modell som bygger på Nilholm och Alms (2010, ss. 245-246) tre inkluderingskriterier. Resultatet visar att förskollärarna resonerar olika om att synliggöra olikheter genom att exempelvis lyfta fram olika språk och visa förståelse för olikheter, där barns modersmål i förskolan uppmärksammas och ses som en tillgång. Förskollärarna arbetar för att socialt inkludera barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Resultatet visar också förskollärarnas skilda åsikter angående hur och när barnen får kommunicera på modersmålet. Förskollärarna resonerar också om upplevda svårigheter som exempelvis tillgången till material på alla språk och utmaningen i att de inte förstår alla språk. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att inkludera barns modersmål i undervisningen, där de använder sig av olika hjälpmedel och material för att stötta modersmålet. De belyser samverkan med vårdnadshavare och redogör för handlingsplaner som de använder för att inkludera barn med annat modersmål. Förskollärarna beskriver också delade uppfattningar av den kunskap som finns att tillgå och flera lyfter vikten av att barnen ska få känna stolthet över sitt modersmål.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-25674 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Annas Eriksson, Cecilia, Andersson, Emma |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0339 seconds