Den här studien handlar om hur begreppet epok används i historieundervisningen på gymnasiet, i kursplanen och i läroböcker. Mer specifikt fokuseras om och hur undersökningens tio läroböcker följer kursplanens centrala innehåll beträffande epoker. Tidigare forskning visar att begreppet epok är svårtydligt och konsensus över någon allmänt vedertagen periodisering/epokindelning av historien finns inte. Kursplanerna för historia 1a1 och 1b fastställer en epokindelning som enligt Skolverket ska följas. Den komparativa läroboksanalysen visar dock att sju av dem tio läroböckerna brister i kopplingen till kursplanen och därför inte kan sägas följa den. Den vanligaste försummelsen var att läroböckerna hade en egen epokindelning med en eller flera epoker från kursplanen som utelämnats. En annan frekvent förekommande brist var avsaknaden av problematiseringar av epokbegreppet, som också enligt kursplanen, ska behandlas. Däremot uppvisade nio av tio läroböcker exempel på fördjupningar och förändringsprocesser enligt kursplanens beskrivningar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-40004 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Danielsson, Joakim |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds