<p><p>Syfte och frågeställningar<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa elevers tankar och erfarenheter, i år fem, kring popularitet i skolan. Frågeställningar:<p> </p><p>-Vad är utmärkande för en populär elev i år fem?<p> </p><p>-Vilka skillnader och likheter finns det mellan populära pojkar respektive populära flickor?<p> </p><p>-Är det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som råder i skolan för att bli populär?<p> </p><p>-Kan popularitet vara något negativt?<p> </p><p>Metod<p> </p><p>Kvalitativa intervjuer har använts som metod i denna studie. Tio elever från samma fritidsgård och som alla går i år fem har deltagit i studien med målsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med föreståndarna på den aktuella fritidsgården utan specifika urvalskrav förutom ålder och intresse att delta. Intervjuerna var inte strukturerade men följde samma frågeguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av teorin symbolisk interaktionism.<p> </p><p>Resultat<p> </p><p>Resultatet visar att man kan vara populär på många olika sätt. Det som återkommer är att det är de som är lite kaxiga och vågar ta för sig som i störst utsträckning beskrivs. Exempel på andra återkommande egenskaper är att vara rolig, vara först med nya saker och vara bra på att spela fotboll. Det finns både likheter och skillnader mellan pojkar och flickor. Att ha snygga kläder tillskrivs både könen. Exempel på skillnader är att pojkarna ska vara bra på tv-spel medan flickorna ska se bra ut. Att vara medveten om det sociala spelet och att inte vara udda är viktigt för att inte hamna utanför i skolan. Dock säger inte detta att popularitet är något som alla elever strävar efter, då popularitet bland annat kan innebära press från omgivningen.<p> </p><p>Slutsats<p> </p><p>Slutsatsen är att det går att se tendenser till mönster inom ämnet popularitet med studiens frågeställningar som ram. Däremot måste undersökningen ses utifrån sitt sammanhang, då urvalet är för litet för att resultaten ska gå att generalisera, även om tidigare forskning styrker resultaten. Det finns faktorer som har påverkat studiens tillförlitlighet, trots detta så anser vi att studiens syfte och frågeställningar har besvarats på ett trovärdigt sätt.<p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-1136 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Ruben, Sarah, Wiklund, Henrik |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | Examensarbete, ; 2010:01 |
Page generated in 0.0028 seconds