Bakgrund Stroke är idag en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar ca 25 000 människor varje år i Sverige. Flertalet komplikationer, så kallade sekvele kan uppstå relaterat till stroken. En vanlig sekvele är att drabbas av smärta i olika former. Smärtan i sin tur kan påverka människors vardag och hela dennes liv. Idag fokuserar Socialstyrelsens rekommendationer på de farmakologiska åtgärderna vid smärta efter stroke. Det råder även brist i de nationella riktlinjerna för smärta efter stroke vilket kan försvåra för vårdpersonalen att välja rätt behandling för rätt patientgrupp. De icke-farmakologiska åtgärderna är ett stort outforskat ämne med många möjligheter och appliceras under ramen för omvårdnad. Syfte Syftet var att studera de icke-farmakologiska åtgärderna och dess effekter på smärta relaterat till stroke. Metod Studien genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt över kvantitativa studier. Utifrån de urvalskriterierna baserades studien på 18 kvantitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningskriterier för att säkerställa artiklarnas validitet. Samtliga artiklar analyserades utifrån en integrerad analysmetod. Resultat Studien visar att det finns flertal olika icke-farmakologiska åtgärder som kan användas vid smärta efter stroke. Åtgärderna delades in i kategorierna motirriterande åtgärder, kropp och själsåtgärder och perifera mekanismer. Majoriteten av de ingående studierna har erhållit förbättrat resultat avseende smärta med statistisk signifikans. Patienter erhöll även en förbättrad självständighet och livskvalitet relaterad till åtgärderna. Även skillnader i effektiviteten av åtgärderna kunde påvisas hos olika typer av smärtklassifikationer ur dess karaktär och tidsaspekt. Slutsats Erhållna resultatet tyder på att det finns ett stort antal icke-farmakologiska åtgärder som uppvisar god effekt och skulle kunna användas mer inom sjukvården. Samtliga åtgärder kan sjuksköterskan utföra alternativt göra en behovsbedömning och därefter remittera vidare/delegera. Genom att tillämpa en evidensbaserad omvårdnadsprocess kan patienternas behov av omvårdnad anpassas för en optimal smärtlindring. / Background Stroke is one of the most common diseases today, affecting 25 000 people annually in Sweden. Complications, known as sequelae, can occur in relation to the stroke. A common one is to suffer from pain in various forms and can affect people's everyday life. The National Board of Health and Welfare's recommendations focus on the pharmacological measures for pain after a stroke. There is also a lack of national guidelines for post-stroke pain, which can make it difficult for healthcare professionals to choose the right treatment for the right patient group. The non-pharmacological measures are an unexplored topic with many possibilities and are applied in the context of nursing. Aim The aim was to study the non-pharmacological interventions and their effects on stroke- related pain. Method The study was conducted as a non-systematic literature review of quantitative studies. Within the selection criteria, the study was based on 18 quantitative articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A quality review was carried out based on Sophiahemmets assessment criteria to ensure the validity. An integrated analyse-method was used. Results The study shows that there are several different non-pharmacological measures that can be used in the treatment of stroke pain. The measures were divided into the category's counterirritant measures, body and mind measures and as peripheral mechanisms. Most of the studies have obtained improved pain outcomes. Differences in the effectiveness of the interventions could also be demonstrated in different types of pain. Conclusions The results indicate that there is large number of non-pharmacological measures that show effect and could be used more in the health care system. All measures can be carried out by nurse, to assess needs and therefore delegate. By applying an evidence-based nursing process, patients' nursing needs can be adapted for optimal pain relief.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4853 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Cranser, Carolina, Ertek, Melina |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0572 seconds