År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan. Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1208 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Haraldson, Sandra, Andersson, Ulrica |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds