Problemformulering, som ett arbetssätt inom matematikundervisning, har potentialen att förbättra elevernas problemlösningsförmåga, stimulera deras matematiska kreativitet och öka deras motivation. Trots detta har problemformulering inte fått särskilt mycket uppmärksamhet inom forsknings- eller skolvärlden i svensk skolkontext. Den här fallstudien fokuserar på att identifiera och överkomma utmaningar och kritiska aspekter när lärare introducerar problemformulering i matematikundervisningen för elever i årskurs 4-6. Frågeställningen i studien är: "Vilka utmaningar och kritiska aspekter finns när lärare introducerar arbetssättet problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?". För att utforska detta användes tidigare forskning för att utforma ett teoretiskt ramverk, som sedan tillämpades för att analysera tre olika fall. Dessa fall bestod av klassrumsobservationer när problemformulering introducerades för eleverna, följt av intervjuer med de lärare som genomförde lektionerna. Resultaten visade att brist på erfarenhet hos både lärare och elever var en av de främsta utmaningarna vid introduceringen av problemformulering. Vidare visade resultaten att andra kritiska aspekter vid introduceringen; kreativitet, lösbarhet och svårighetsgrad, kan överkommas genom tydliga instruktioner och stöttning i form av scaffolding av läraren. / Problem-posing, a method within mathematics education, has the potential to enhance students' problem-solving abilities, stimulate their mathematical creativity, and increase their motivation. Despite this, problem-posing has not received a lot of attention within research nor education in Swedish school context. This case study focuses on identifying and overcoming challenges and critical aspects when teachers introduce problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6. The research question of this study is: “What challenges and critical aspects arise when teachers introduce the method of problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6?”. To explore this, previous research was utilized to design a theoretical framework, which was then applied to analyze three different cases. These cases consisted of classroom observations when problem-posing was introduced to the students, followed by interviews with the teachers who conducted the lessons. The results indicated that lack of experience for both the teacher and the students was one of the primary challenges in introducing problem-posing. Furthermore, the results showed that other critical aspects of the introduction; creativity, solvability, and level of difficulty, could be overcome through clear instructions and teacher support in the form of scaffolding.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-114364 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Rudnick, Kimberly |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds