Problemformulering är en arbetsmetod som är tätt kopplad till problemlösning, men trots att matematiker och forskare under lång tid betonat dess betydelse, har det inte fått tillräckligt med uppmärksamhet inom forskning. Användningen av problemformulering kan resultera i förbättrad förståelse av matematik, ökat självförmåga, främjande av matematisk kreativitet och en positiv inställning till ämnet, samt ökad motivation. Denna studie har granskat användningen av problemformulering i undervisningen för elever i årskurs 4-6 genom att besvara följande frågor: "Hur motiveras användningen av problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?" och "Vilka aspekter av problemformulering kan enligt tidigare forskning vara utmanande för genomförandet?". Det är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att den bygger på tidigare forskning som samlats in metodiskt och väldokumenterat, för att sedan analyserats och diskuterats. Resultaten av studien visar att vetenskapligt stöd för användningen av problemformulering i årskurs 4-6 finns och stödjer tidigare forskning som visar att problemformulering förbättrar elevers förståelse av matematik, färdigheter, kreativitet, självförmåga, motivation och attityder gentemot ämnet. Resultaten pekar också på vissa utmaningar som lärare och elever kan ställas inför vid genomförandet, främst på grund av att arbetsmetoden avviker från den mer traditionella undervisningen samt brist på erfarenhet inom detta område / Mathematical problem posing is a method closely linked to problem-solving, but despite mathematicians and researchers emphasizing its importance for a long time, it has not received sufficient attention in research. The use of mathematical problem-posing can result in an improved understanding of mathematics, increased self-efficacy, improvement of mathematical creativity, a positive attitude towards the subject, and increased motivation. This study has examined the use of mathematical problem-posing in the education of students in grades 4-6 by addressing the following questions: "How is the use of mathematical problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6 motivated?" and "What aspects of mathematical problem-posing can, according to previous research, be challenging for implementation?". It is a systematic literature study, meaning that it is based on previous research that has been systematically and well-documented in its collection, analysis, and discussion. The results of the study show that there is scientific support for the use of mathematical problem-posing in grades 4-6 and support previous research indicating that mathematical problem-posing improves students' understanding of mathematics, skills, creativity, self-efficacy, motivation, and attitudes towards the subject. The results also point to certain challenges that teachers and students may face in implementation, primarily due to its deviation from more traditional teaching methods and the lack of experience in this area.

Problemformulering, som ett arbetssätt inom matematikundervisning, har potentialen att förbättra elevernas problemlösningsförmåga, stimulera deras matematiska kreativitet och öka deras motivation. Trots detta har problemformulering inte fått särskilt mycket uppmärksamhet inom forsknings- eller skolvärlden i svensk skolkontext. Den här fallstudien fokuserar på att identifiera och överkomma utmaningar och kritiska aspekter när lärare introducerar problemformulering i matematikundervisningen för elever i årskurs 4-6. Frågeställningen i studien är: "Vilka utmaningar och kritiska aspekter finns när lärare introducerar arbetssättet problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?". För att utforska detta användes tidigare forskning för att utforma ett teoretiskt ramverk, som sedan tillämpades för att analysera tre olika fall. Dessa fall bestod av klassrumsobservationer när problemformulering introducerades för eleverna, följt av intervjuer med de lärare som genomförde lektionerna. Resultaten visade att brist på erfarenhet hos både lärare och elever var en av de främsta utmaningarna vid introduceringen av problemformulering. Vidare visade resultaten att andra kritiska aspekter vid introduceringen; kreativitet, lösbarhet och svårighetsgrad, kan överkommas genom tydliga instruktioner och stöttning i form av scaffolding av läraren. / Problem-posing, a method within mathematics education, has the potential to enhance students' problem-solving abilities, stimulate their mathematical creativity, and increase their motivation. Despite this, problem-posing has not received a lot of attention within research nor education in Swedish school context. This case study focuses on identifying and overcoming challenges and critical aspects when teachers introduce problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6. The research question of this study is: “What challenges and critical aspects arise when teachers introduce the method of problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6?”. To explore this, previous research was utilized to design a theoretical framework, which was then applied to analyze three different cases. These cases consisted of classroom observations when problem-posing was introduced to the students, followed by interviews with the teachers who conducted the lessons. The results indicated that lack of experience for both the teacher and the students was one of the primary challenges in introducing problem-posing. Furthermore, the results showed that other critical aspects of the introduction; creativity, solvability, and level of difficulty, could be overcome through clear instructions and teacher support in the form of scaffolding.