Uppsatsen behandlar skillnader i lagstiftning om tredimensionell fastighetsbildning i Sverige och Finland. Först sker en generell beskrivning av olika sorters tredimensionell fastighetsindelning för att sedan gå över till bildandeprocessen i Sverige samt i Finland. Uppsatsen har utförts som fallstudie där en litteraturstudie gjorts genom att studera lagstiftning och propositioner i länderna. Tredimensionell fastighetsindelning infördes i Sverige 2004. Då infördes även specifik lagstiftning kring bildandeprocessen av tredimensionella fastigheter. Denna lagstiftning går att finna i 3 kap. fastighetsbildningslag (1970:998). Alla typer av fastigheter ska, enligt 3 kap 1 § bildas så att de är varaktigt lämpade för sitt ändamål, har en lämplig utformning, tillgång till vägar samt att det finns godtagbara anordningar för vatten och avlopp om fastigheten är avsedd för bebyggelse. Fastighetsbildning får endast ske om fastigheten kan anses ha varaktig användning för ändamålet inom överskådlig tid och om ändamålet inte kan tillgodoses på något annat sätt än fastighetsbildning. Specifikt för tredimensionella fastigheter gäller även att den åtgärden ska anses lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose ändamålet. Krav på tredimensionell fastighetsbildning beskrivs vidare i 3 kap. 1 a § FBL. I Sverige finns också möjlighet att bilda tredimensionella fastigheter avsedda för bostadsändamål, så kallade ägarlägenheter. Dessa kan endast bildas i ny bebyggelse eller fastigheter som inte varit bostäder de senaste åtta åren samt endast bildas i enheter om minst tre lägenheter. Finland införde tredimensionell fastighetsbildning 2018. I Finland finns krav på att tredimensionell fastighetsbildning endast får ske inom detaljplanelagt område samt med en bindande tomtindelning. Tredimensionell fastighetsbildning sker i Finland främst genom avstyckning. I båda länderna krävs en fastighetsförrättning för att få bilda fastigheter av alla slag. Ägarlägenhetsfastigheter har inte införts som ett alternativ i Finland. Den största skillnaden mellan lagstiftningen om tredimensionella fastigheter i Sverige och Finland är möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter inom detaljplaneområde. Finland har inte heller någon lagstiftning gällande ägarlägenheter. / The thesis discusses differences in legislation about three-dimensional property in Sweden and Finland. The structure of the thesis follows a more general description of different types of three-dimensional property rights to in the next chapter be narrowed down to three-dimensional property formation in Sweden and Finland. The thesis has been written by studying Swedish and Finnish legislation and propositions and by studying literature on the subject. Sweden introduced independent three-dimensional property in 2004 and with it came new legislation that can be found in the third chapter of the Real Property Formation Act (1970:998). According to the legislation, all property, two- and three-dimensional, should be formed so that their purpose is long-lasting, has an appropriate shape, access to road and has proper sewage and water systems if the property is to be settlements. Property formation can only happen if the purpose of the formation cannot be fulfilled any other way. For three-dimensional property there is, as mentioned, specific regulations. For a three-dimensional property to be formed the measure needs to be the most appropriate to fulfil the purpose. Other legislation is further described in the third chapter 1 a § FBL. Sweden also has special legislation regarding condominiums, they can only be formed in pairs of three and only in buildings that has not been used for living purposes the last eight years. Finland introduced independent three-dimensional property in 2018 which also brought new legislation. In Finland is it only possible to form independent three-dimensional property within a detailed development plan and with a binding site layout plan. The formation of three-dimensional property is often done with subdivision. Finland has not passed legislation regarding condominiums. In both countries one must carry out a property formation procedure that looks very much alike in both countries. The biggest difference between the legislation regarding forming three-dimensional property of Finland and Sweden is the possibility to form three-dimensional property within an area with a detailed development plan. Another big difference is that Sweden has condominiums and Finland do not. Despite some differences in the legislation both countries end up with the same results, forming independent three-dimensional property.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-276589 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Isaksson, Nathalie |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20422 |
Page generated in 0.0023 seconds