Uppsatsen behandlar skillnader i lagstiftning om tredimensionell fastighetsbildning i Sverige och Finland. Först sker en generell beskrivning av olika sorters tredimensionell fastighetsindelning för att sedan gå över till bildandeprocessen i Sverige samt i Finland. Uppsatsen har utförts som fallstudie där en litteraturstudie gjorts genom att studera lagstiftning och propositioner i länderna. Tredimensionell fastighetsindelning infördes i Sverige 2004. Då infördes även specifik lagstiftning kring bildandeprocessen av tredimensionella fastigheter. Denna lagstiftning går att finna i 3 kap. fastighetsbildningslag (1970:998). Alla typer av fastigheter ska, enligt 3 kap 1 § bildas så att de är varaktigt lämpade för sitt ändamål, har en lämplig utformning, tillgång till vägar samt att det finns godtagbara anordningar för vatten och avlopp om fastigheten är avsedd för bebyggelse. Fastighetsbildning får endast ske om fastigheten kan anses ha varaktig användning för ändamålet inom överskådlig tid och om ändamålet inte kan tillgodoses på något annat sätt än fastighetsbildning. Specifikt för tredimensionella fastigheter gäller även att den åtgärden ska anses lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose ändamålet. Krav på tredimensionell fastighetsbildning beskrivs vidare i 3 kap. 1 a § FBL. I Sverige finns också möjlighet att bilda tredimensionella fastigheter avsedda för bostadsändamål, så kallade ägarlägenheter. Dessa kan endast bildas i ny bebyggelse eller fastigheter som inte varit bostäder de senaste åtta åren samt endast bildas i enheter om minst tre lägenheter. Finland införde tredimensionell fastighetsbildning 2018. I Finland finns krav på att tredimensionell fastighetsbildning endast får ske inom detaljplanelagt område samt med en bindande tomtindelning. Tredimensionell fastighetsbildning sker i Finland främst genom avstyckning. I båda länderna krävs en fastighetsförrättning för att få bilda fastigheter av alla slag. Ägarlägenhetsfastigheter har inte införts som ett alternativ i Finland. Den största skillnaden mellan lagstiftningen om tredimensionella fastigheter i Sverige och Finland är möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter inom detaljplaneområde. Finland har inte heller någon lagstiftning gällande ägarlägenheter. / The thesis discusses differences in legislation about three-dimensional property in Sweden and Finland. The structure of the thesis follows a more general description of different types of three-dimensional property rights to in the next chapter be narrowed down to three-dimensional property formation in Sweden and Finland. The thesis has been written by studying Swedish and Finnish legislation and propositions and by studying literature on the subject. Sweden introduced independent three-dimensional property in 2004 and with it came new legislation that can be found in the third chapter of the Real Property Formation Act (1970:998). According to the legislation, all property, two- and three-dimensional, should be formed so that their purpose is long-lasting, has an appropriate shape, access to road and has proper sewage and water systems if the property is to be settlements. Property formation can only happen if the purpose of the formation cannot be fulfilled any other way. For three-dimensional property there is, as mentioned, specific regulations. For a three-dimensional property to be formed the measure needs to be the most appropriate to fulfil the purpose. Other legislation is further described in the third chapter 1 a § FBL. Sweden also has special legislation regarding condominiums, they can only be formed in pairs of three and only in buildings that has not been used for living purposes the last eight years. Finland introduced independent three-dimensional property in 2018 which also brought new legislation. In Finland is it only possible to form independent three-dimensional property within a detailed development plan and with a binding site layout plan. The formation of three-dimensional property is often done with subdivision. Finland has not passed legislation regarding condominiums. In both countries one must carry out a property formation procedure that looks very much alike in both countries. The biggest difference between the legislation regarding forming three-dimensional property of Finland and Sweden is the possibility to form three-dimensional property within an area with a detailed development plan. Another big difference is that Sweden has condominiums and Finland do not. Despite some differences in the legislation both countries end up with the same results, forming independent three-dimensional property.

Invånarantalet i Sverige ökar och bristen på bostäder likaså. Mark att bebygga minskar och förtätning är något som det pratas mycket om. Tredimensionell fastighetsbildning infördes år 2004 och ett motiv till det var för att underlätta vid på- och nybyggnation på befintliga byggnader. Detta har dock inte skett i så stor utsträckning och man kan fråga sig varför? I detta arbete kommer svårigheter och möjligheter med vertikal förtätning att undersökas och även varför möjligheten inte används i så stor utsträckning. Arbetet är en kvalitativ studie som grundar sig på en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Examensarbetet är begränsat till vertikal förtätning med tredimensionell fastighetsbildning och de fastighetsjuridiska frågor som kan uppstå. Förtätning innebär att man bygger nya byggnader eller utökar befintliga byggnader på höjden inom redan befintlig bebyggelse. Fördelarna med vertikal förtätning är att det är yteffektivt och inga grönytor tas i anspråk. Genom tredimensionell fastighetsbildning skapas en egen fastighet som avser endast påbyggnationen. Tre påbyggnadsprojekt har undersökts och utretts varav två ligger i centrala Stockholm och ett projekt ligger i centrala Jönköping. En genomgång av detaljplaner, lantmäteriförrättningar och informationsunderlag samt intervju med fastighetsbildningskonsulter och lantmätare har legat till grund för resultatet. Även en genomgång av möjliga platser för andra liknande projekt presenteras. Projekten har många likheter men också skillnader gällande rättighetslösningarna, storlek och omfattning. Svårigheter som uppmärksammats är rättighetslösningar, planändring, samverkan mellan olika ägare samt okunskap om processen och tredimensionell fastighetsbildning. De möjligheter som uppmärksammats är att vertikal förtätning sparar på grönområden då man bygger på befintliga byggnader. Då påbyggnationen leder till fler människor inom samma område kan bland annat infrastrukturen användas mer effektivt. Vid användning av tredimensionell fastighetsbildning vid påbyggnationen kan vi få en mer blandad stad genom att få in flera typer av användningar och upplåtelseformer i samma hus. Detta kan leda till att tryggheten ökar och att segregationen minskar. Varför det inte byggs mer genom vertikal förtätning är bland annat för att många aktörer ser för många osäkerheter i processen. Analysen har identifierat avgörande faktorer för att projekt ska påbörjas. Den första är konstruktionen, andra är planändringen som kräver tid och resurser samt den tredje som är samverkan mellan fastighetsägarna och de boende. Nyckeln till påbyggnadsprojekt är ekonomin. Har man en hållbar ekonomi och tror på bra avkastning på sin investering kommer man ta sig an riskerna som medföljer. / The number of people is increasing in Sweden and the shortage of housing too. Land to build on is decreasing and densification is something that is talked about a lot. Three-dimensional property formation was introduced in 2004 and one motive for this was to simplify the construction on existing buildings. However, this has not happened to that great extent and one can ask why? In this work, difficulties and opportunities with vertical densification will be investigated and also why the possibility is not used. The work is a qualitative study based on a case study, literature study and interviews. The degree project is limited to vertical densification with three-dimensional property formation and the real estate law issues that may arise. Densification means constructing new buildings or expanding buildings on the top of already existing buildings. The advantage of vertical densification is that it is surface-efficient and no green areas are used. Through three-dimensional property formation, a separate property is created that relates only to the extension. Three vertical densification projects have been studied and investigated, two which are located in Stockholm city centre and one project in Jönköping city centre. A review of local plans, cadastral survey information and information bases, as well as interviews with real estate formation consultants and surveyors, have formed the foundation for the result. A review of possible places for other similar projects is also presented. The projects had many similarities but also differences regarding the rights solutions, size and magnitude. Difficulties that have been noticed are rights solutions, plan changes, collaboration between different owners and ignorance of the process and three-dimensional property formation. The possibilities that have been highlighted are that vertical densification saves green areas when building on the roof of existing buildings. As the extension leads to more people in the same area can among other thing, the usage of infrastructure can be more efficient. When using three-dimensional property development during the extension, we can get a more mixed city by getting several types of uses and forms of tenure in the same building. This can lead to increased security and a decrease in segregation. Why it is not built more through vertical densification is because many actors see too many uncertainties in the process. The analysis has identified crucial factors for projects to be started. The first is the construction, others are the plan change that requires time and resources and the third is the collaboration between the property owners and the residents. The key to extension projects is the economy, if you have a sustainable economy and believe in a good return on your investment, you will take on the risks that come with it.

Under året 2020 så kom ett av de första rättsfallen inom tredimensionell fastighetsbildning. Detta ledde till reaktioner bland de som jobbar med fastighetsbildning. Efter att en konsultfirma genomförde ett seminarium på rättsfallet så framkom det att de som jobbar med fastighetsbildning inte var nöjda med 3 kap 1a§ andra stycket i fastighetsbildningslagen även kallad finnanseringsvillkoret. De tyckte att en förändring av finansieringsvillkoret behövdes eller att finansieringsvillkoret ska tas bort helt. Detta leder till syftet med denna studie: att undersöka hur prövningen/hanteringen av finansieringsvillkoret har genomförts för att få en uppfattning om hur villkoret har hanterats fram tills nu. Studien ska även gå in djupare på varför förrättningslantmätarna som arbetar med fastighetsbildning tycker att villkoret kräver en förändring. I denna studie så har en enkätundersökning, intervjuer och studie av förrättningsakter genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att förrättningsakterna är svåra att utläsa med avseende på hur finansieringsvillkoret har hanterats eller hur djupt en prövning vid en förrättning går. Från enkäterna och intervjuerna så har ett bättre resultat funnits som visar att prövningen har varit delvis bristfällig men också att det finns flertalet situationer där förrättningslantmätaren anser att villkoret är uppfyllda utan att de prövat villkoret. Enkäten och intervjuerna har uppvisat liknande resultat som seminariet, det vill säga att de som arbetar med fastighetsbildning anser att finansieringsvillkoret behöver en förändring. Slutsatsen är att prövningen/ hanteringen av finansieringsvillkoret inte har varit helt enligt propositionen men att en förändring har skett och att prövning är mer lik propositionen idag. Samtidigt ser vi att finansieringsvillkoret troligen har varit uppfyllt i många av de förrättningar som genomförts oavsett om en utförlig prövning eller ej genomförts. Slutsatsen gällande förrättningslantmätarnas åsikt om att finnanseringsvillkortet behöver en förändring är att det som propositionen ville hindra inte varit ett problem och att det finns andra problem med tredimensionella fastigheter som bildas innan anläggning är uppförd. Så en förändring av finansieringsvillkoret kan anser de vara av vikt att titta på. / During the year 2020, one of the first lawsuits in three-dimensional property formation came. This led to reactions among those who work with property development. After a consulting firm conducted a seminar on the case, it emerged that those who work with property development were not satisfied with the first paragraph in Chapter 3. 1a§, second paragraph of the Property Development Act, also called the financing condition. They felt that a change in the financing condition was needed or that the financing condition should be removed completely. This leads to the purpose of this study: to examine how the examination / handling of the financing condition has been carried out to get an idea of ​​how the condition has been handled until now. The study will also go deeper into why the business surveyors who work with property formation think that the condition requires a change. In this study, a questionnaire survey, interviews and a study of administrative acts were conducted to answer the study's questions. The results show that the administrative documents are difficult to read with regard to how the financing condition has been handled or how deep an examination at a procedure goes. From the surveys and interviews, there has been a better result which shows that the trial has been partly deficient but also that there are several situations where the surveyor considers that the condition is met without having tried the condition. The survey and the interviews have shown similar results as the seminar, that is, those who work with property development believe that the financing condition needs a change. The conclusion is that the examination / handling of the financing condition has not been entirely in accordance with the bill, but that a change has taken place and that the examination is more similar to the proposition today. At the same time, we see that the financing condition has probably been met in many of the procedures that have been carried out, regardless of whether a detailed examination has been carried out or not. The conclusion regarding the business surveyors' opinion that the financing condition needs a change is that those whom proposition wanted to prevent have not been a problem and that there are other problems with three-dimensional property that are formed before the facility is built. So a change in the condition somehow they consider important.

Ropeways and cable cars are a means of transportation in the air, which is best known for transporting goods and people across natural obstacles such as lakes, mountains and valleys. Ropeways are tightly associated with alpine areas, but in recent years, a new use has emerged for ropeways. Ropeways have evolved into a personal transport in urban environments and are used to bind together neighborhoods that are separated by urban obstacles such as highways, railways and ports. Urban ropeways have been highlighted both as a way to make efficient use of land space and as an ecologically sustainable transport. Urban cableways are common in South America but has also increased in popularity in Europe. Today we can find urban ropeways in cities such as London, Coblenz and Ankara, and now urban ropeways are also planned for in Sweden. The municipality of Sollentuna and the city of Gothenburg are investigating the possibility of integrating urban ropeway in the public transport system. In conjunction with a new transport system in the air in urban environments, many real estate legal issues that need to be addressed. The aim of the master thesis was to investigate the possible and appropriate approach to acquire rights to the air space in urban environments for ropeways. The study has been carried out as a legal study which has its basis in a groundwork study. In addition to this a supplementary interviews with experts in the field, case studies, studies of cadastral documents and case studies of the planned ropeways in Sweden were conducted. A comparison has been made with other types of ropeways which already exists in Sweden, and with other types of public transport in Sweden. This thesis has been able to show that the three-dimensional property is possible for some urban ropeways. The study shows that there is no special legislation is possible to apply to urban ropeways, but that the Expropriation Act and the Real Property Act are applicable. Easements and three-dimensional spaces are shown to be appropriate rights to the aerial space for ropeways, and there is the possibility of forcible land acquisition. Finally, the thesis gives suggestions on how land access for urban ropeways (and other transport systems in the air) should be done continuously. / Linbanor är ett transportmedel i luften som är mest känt för att kunna transportera gods och människor över hinder som sjöar, berg och dalar. Linbanor är tätt förknippat med alpina områden, men under de senaste åren har ett nytt användningsområde växt fram för linbanor. Linbanor har utvecklats till ett persontransportmedel i urbana miljöer och använts för att binda ihop stadsdelar som skiljs åt av urbana hinder såsom motorvägar, järnvägar och hamnar. Urbana linbanor har lyfts fram som ett sätt att effektivt utnyttja markutrymmet och som ett ekologiskt hållbart transportsystem. Urbana linbanor finns till stor del i Sydamerika, men har ökat i popularitet även i Europa. Idag finns urbana linbanor i städer såsom London, Koblenz och Ankara och nu planeras även urbana linbanor i Sverige. Sollentuna kommun och Göteborgs stad utreder möjligheten att integrera urbana linbanor i kollektivtrafiken. I samband med att ett nytt transportsystem kan komma att använda luftutrymmet i urbana miljöer uppstår många fastighetsrättsliga frågor som behöver besvaras. Det här arbetet syftar till att utreda möjliga och lämpliga tillvägagångssätt för att få nyttja luftutrymmet i urbana miljöer för linbanor. Examensarbetet har genomförts som en rättsdogmatisk studie med empiriskt rättshistoriska och rättssociologiska inslag som har sin grund i en förarbetesstudie. Utöver förarbetesstudien har kompletterande intervjuer med sakkunniga inom området, rättsfallsstudier, förrättningsaktsstudier samt fallstudier av planerade linbanor i Sverige genomförts. En jämförelse har gjorts med linbanor för andra ändamål samt andra kollektivtrafikslag i Sverige. Examensarbetet har kunnat visa på att tredimensionell fastighetsbildning är möjligt för vissa urbana linbanor. Studien visar på att det inte finns någon speciallagstiftning som är möjlig att tillämpa på urbana linbanor, men att expropriationslagen och fastighetsbildningslagen är tillämpliga. De rättighetsupplåtelser som är möjliga att tillskapa är servitut och tredimensionella utrymmen, och det finns möjlighet till tvångsvisa markförvärv. Slutligen ger examensarbetet förslag på hur markåtkomst för urbana linbanor (och andra transportsystem i luften) bör ske fortsättningsvis.

Ägarlägenheter kan ha flera fördelar med bland annat ökat boendeinflytande för den enskildelägenhetsinnehavaren, vilket var ett av målen när lagen infördes. Långt färre ägarlägenheter har bildats änvad som förutspåddes när boendeformen infördes i Sverige år 2009. Därmed är det relevant attundersöka varför ägarlägenheter inte har fått det genomslag som förväntades. Examensarbetet syftar tillatt ta reda på hur rättsreglerna påverkar bildandet av ägarlägenheter samt hur övriga aspekter kanpåverka bildandet av ägarlägenheter. Samt därefter komma med förslag till vad det finns för behov avregelförändringar för ägarlägenheter. I detta examensarbete har den rättsdogmatiska metoden använts där förarbeten, doktrin ochforskningsartiklar ger en bakgrund till forskningsområdet. För att ta reda på hur reglerna förägarlägenheter tillämpas och upplevs av de aktörer som använder eller berörs av reglerna i praktikengenomfördes även en enkätundersökning riktad till förrättningslantmätare. Intervjuer genomfördes medexploatörer, förrättningslantmätare, experter på 3D-fastighetsbildning och personer som deltagit i arbetetmed att ta fram utredningar. En fallstudie har även utförts för att gå in djupare i en lantmäteriförrättningsom var i gränslandet för om en syftestolkning av den så kallade åttaårsregeln kunde göras eller inte. Det faktum att boendeformen år 2009 infördes med viss försiktighet och endast tilläts att bildas vidnyproduktion och i befintliga bostäder som inte haft boendeverksamhet de senaste åtta åren har troligtvislett till att färre ägarlägenheter har bildats än vad det annars hade gjort. Fastighetsbildningsreglernabegränsar antalet ägarlägenheter som bildas, men det finns även andra orsaker till varför flerägarlägenheter inte har bildats. Många aktörer var inte redo att hantera boendeformen när den infördesoch det kan även vara så att allmänheten inte har tillräcklig kunskap om vad boendeformen innebär.Problem i tillämpningen av reglerna har främst uppkommit i samband med åttaårsregeln (3 kap. 1 b §FBL) och detaljplanevillkoret (3 kap. 2 § FBL). Det finns även flera åtgärder som skulle kunna underlättabildandet av ägarlägenheter. Det innefattar att tillåta omvandling av befintliga bostadsutrymmen tillägarlägenheter, klargörande av åttaårsregeln, anpassningar av detaljplaner till 3D-fastighetsbildning samtanpassningar i AL för ägarlägenheter och 3D-fastigheter. / There can be several advantages to condominiums (sv. ägarlägenheter). Amongst them are the increasedinfluence for the residents, which was one of the objectives when the law was introduced. The number ofcondominiums that have been formed in Sweden are significantly lower than what was predicted beforecondominiums were introduced in Sweden in 2009. Therefore, it is relevant to investigate whycondominiums have not had the expected breakthrough. The purpose of this thesis is to analyse how thelegal rules and other aspects affect the amount of condominiums that are being built. Furthermore, thethesis aims to suggest changes, that are needed, to the rules and application of them regarding propertyformation of condominiums. The methods that have been used in this thesis are document studies, a survey, semi structuredinterviews and a case study. The method of document studies was used to get an understanding of thebackground of the research field by analysing the legislative history, literature within the field andresearch articles. Next, to get an understanding of how the laws of condominiums are applied andperceived by surveyors in reality a survey was used where surveyors with experience of cadastralprocedure of condominiums were the target group. Furthermore, semi structured interviews were alsoused to get an understanding of how the laws of condominiums are applied and perceived in reality byinterviewing land developers, surveyors, experts in 3D-property and people that have participated withthe work of government inquiries. Finally, a case study was used to get a deeper understanding of acadastral procedure. The cadastral procedure was a critical case for the so-called eight-year rule (sv.åttaårsregeln) and whether or not an interpretation of the purpose of the rule could be used. The fact that the tenure condominiums were introduced with caution in Sweden and condominiums wereonly allowed to be built in newly produced housing or in buildings which had not been used as housing forthe last eight year before the property formation has probably limited the amount of condominiumsproduced. The rules regarding property formation limit the amount of condominiums built but there arealso other factors that affect the amount. Many actors were not ready to handle the tenure when it wasintroduced, and it is also possible that the public does not have enough knowledge of the implication ofthe tenure. The problems with administering the law have mainly arisen regarding the eight year-rule, (3-chapter 1 b § Property Formation Act (FBL)) and the planning condition (3 chapter 2 § PropertyFormation Act). There are also several other measures that could simplify the property formation ofcondominiums. That includes introducing the possibility of forming condominiums in spaces already usedas housing, clarification of the eight-year-rule, adaption of zooning procedure to 3D-properies andcondominiums and adjustments in the Joint Facilities Act (AL) to better suit 3D-properties andcondominiums.