Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida. Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan. Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning.

While land is a limited asset the population are becoming more and more urbanized. As a result, the land in the metropolitan areas become very attractive and volume-limited spaces both above and below the land surface, which in daily speech is called three-dimensional real estate, also get its own unique value. Since 2004, it has been possible in Sweden to create three-dimensional properties, but easements for volume-limited facilities has been used in a similar way for a long time. Since the introduction of the possibility of creating properties in three dimensions, easements have still been widely used for that same purpose. The purpose of the study is to see if there is any agreement in how the conditions are suitably tested between three-dimensional real estate formation and easements formed for the same purpose. In this study both quantitative and qualitative methods are used. A study of the suitability test in 112 cadastral dossiers concerning three-dimensional property formation for public utility spaces is presented in table and diagram form in the result. Two easement dossiers for easements formed for volume-bound spaces have been studied and are presented textually in the result. In connection with the presentation of the two acts of easements, the Supreme Court's ruling of 1978, which is the basis for the subway's continued servitude, is also presented. Nine interviews with people working with three-dimensional real estate have also been conducted and are also presented in the results. In the conclusion, the difficulty is found in connecting easements to spaces that are granted with easement. Before the legislation for 3D property formation came in 2004, various creative solutions were used for linked rights. It becomes clear in the conclusion that there is no practice for how the conditions of suitability in the Property Development Act should be tested and that a practice is requested by several cadastral surveyors. / Mark är en begränsad tillgång samtidigt som människan blir mer och mer urbaniserad. Som ett resultat blir marken i våra storstadsområden mycket attraktiv. De volymbegränsade utrymmena både över och under jordytan, det som i dagligt tal kallas tredimensionella fastigheter får därmed sitt eget unika värde. Sedan 2004 har det varit möjligt att i Sverige skapa tredimensionella fastigheter. Servitut för volymmässigt avgränsade anläggningar har använts på liknande sätt under lång tid. Sedan införandet av möjligheten att göra förrättningar i tre dimensioner så har servitut använts i stor utsträckning för samma ändamål. Syftet med studien är att se om det finns någon överensstämmelse i hur lämplighetsbedömning sker vid tredimensionell fastighetsbildning och servitut bildade för samma ändamål. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En studie av lämplighetsprövningen i 112 förrättningsakter, avseende tredimensionell fastighetsbildning för allmännyttiga utrymmen presenteras i tabell- och diagramform i resultatet. Två servitutakter för servitut bildade för volymbundna utrymmen har studerats och presenteras textmässigt i resultatet. I anslutning till presentationen av servitutakterna presenteras också högsta domstolens dom från 1978, som ligger till grund för att tunnelbanan fortsätter att vara servitut i stockholmsregionen. Ett antal intervjuer med personer som arbetar med tredimensionell fastighetsbildning har också genomförts och presenteras i resultaten. I slutsatsen konstateras svårigheten med att koppla servitut till utrymmen som redan är upplåtna med servitut. Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning kom 2004, så har olika kreativa lösningar använts för kopplade rättigheter. Det blir tydligt i slutsatsen att det inte finns någon praxis för hur lämplighetsvillkoren i fastighetsbildningslagen ska prövas och att en praxis efterfrågas av flera förrättningslantmätare. / <p>På grund av Corona pandemin så hölls presentationen online.</p>

Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek. Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen. Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende. / Nowadays it can be seen that smaller and smaller 3D-property units are formed. To form 3D-property units the property formation procedure must have undergone an assessment of suitability where the general suitability conditions in the third chapter of the Property Formation Act should be taken into account. The legislative history and the commentary of the Property Formation Act speak of that the 3D-property units formed should be suitable management objects and be of palpable size. The size perspective on the 3D-property units has, in some cases, been proven challenging to assess for the cadastral authority. This study examines how the assessment of suitable management objects is performed and how the assessment can be affected by other factors. To achieve this, a survey, interviews and a study of property information procedure dossiers have been done. The study of dossiers shows that it is difficult to see reasons to why the 3D-property unit has been considered suitable. The survey and interviews show that the assessment is done with the 3D-property unit’s purpose and independence in mind. The independence is dependent on that the 3D-property unit can operate without too many rights, be economically stable and function alone from a management perspective. The size is only of small significance when it comes to the assessment. Conclusion is that the suitability for each management object, the 3D-property units, is done according to the general suitability conditions of the third chapter of the Property Formation Act, where the size doesn’t have an impending significance. However, other factors can affect the assessment; factors that are taken into account individually in each 3D-case.

Syfte: I Sverige råder det en stor bostadsbrist. En lösning för att skapa nya bostäder i tätbebyggda områden är vertikal förtätning. Detta kan ske via våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Denna typ av påbyggnad ställer dock krav på den befintliga byggnaden. Rapportens syfte är att fungera som ett underlag vid projektering av konstruktion, brand och installationer vid framtida projekt av liknande slag. Målet är vidare att analysera och sammanställa olika byggnadstekniska lösningar som används vid våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta skall besvaras genom följande frågeställningar: Vilka konstruktionstyper tillämpas vid våningspåbyggnad på ett parkeringshus och vilka krav ställer påbyggnaden på den befintliga stommen? Vilka brandkrav ställs på denna typ av våningspåbyggnad och hur uppfylls dessa? Hur förses påbyggnaden med installationer?   Metod: Rapporten bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer och dokumentanalyser legat till grund för empirin. För att styrka studien med teori har en litteraturstudie genomförts.   Resultat: Resultatet visar att en lätt stomme har använts till samtliga våningspåbyggnader, däremot har valet av stommaterial skiljt sig åt. Kapaciteten på den befintliga byggnadens grund har varit avgörande för om en våningspåbyggnad varit möjlig. Placering av våningspåbyggnaden har berott på om boyta eller antalet parkeringsplatser prioriterats högst. Brandkraven på denna typ av byggnad kan likställas med kraven som ställs på en nybyggnad av bostäder. Detta har inneburit att förändringar på de befintliga parkeringshusen varit nödvändiga för att uppfylla kraven. Nya installationsschakt har placerats både in- och utvändigt av den befintliga byggnaden.   Konsekvenser: De slutsatser och rekommendationer, utifrån rapportens innehåll, består främst av vikten i att göra en noggrann inventering av den befintliga byggnaden. Det handlar om byggnadens kapacitet och vilka eventuella förstärkningsarbeten som krävs innan en våningspåbyggnad.   Begränsningar: Studien avgränsar sig från byggnadstekniska beräkningar och ekonomiska kalkyler. Arbetet har begränsats utifrån en viss mängd ord och tidsram, utan dessa hade möjligheten funnits att göra en mer djupgående analys av studiens referensobjekt. Detta genom att intervjua ytterligare aktörer inom fler konsultområden för de valda referensobjekten. / Purpose: In Sweden, there is a shortage of housing and a solution for creating new housing in urban areas is vertical densification. Vertical densification can be done by adding floors of housing on top of existing parking garages. This type of extension sets demands on the existing building. The purpose of this thesis is to serve as a basis for the planning of construction, fire requirements and installations for future similar projects. The goal is furthermore to analyze and compile various building-technical solutions that are used when floors of housing are built on top of existing parking garages. The goal is answered by the following questions: Which types of construction are used for additional floors of housing on top of parking garages and what requirements does the extension have on the existing building? What fire requirements are imposed on this type of extension and how are they fulfilled? How are the additional floors of housing provided with installations?   Method: The report is based on a qualitative case study in which interviews and document analysis formed the basis of empirical data. To confirm the study with theory, a literature study has been conducted. Findings: The result shows that a light framework has been used for additional floors of housing, however, the choice of framework material has been different. The capacity of the existing building's foundation has been vital for whether an extension with housing has been possible. Placement of the extension has been due to whether the living space or the number of parking spaces is given as the highest priority. The fire requirements for this type of building can be equated with the requirements imposed on a new building of housing. This has meant that changes to the existing parking garages have been necessary to meet the requirements. New shafts for installations have been placed on both inside and outside of the existing building. Implications: The conclusions and recommendations, based on the content of the thesis, consist primarily of the importance of making an accurate inventory. It’s about the existing building's capacity and what possible reinforcement work it requires before an extension with housing. Limitations: The study delimits itself from construction engineering calculations and economic calculations. The work has been limited based on a variety of words and timeframe, without these it would be possible to make a more in-depth analysis of the study's reference objects. This would be done through interviewing more actors from additional consulting areas for the selected reference objects.

Ägarlägenheter kan ha flera fördelar med bland annat ökat boendeinflytande för den enskildelägenhetsinnehavaren, vilket var ett av målen när lagen infördes. Långt färre ägarlägenheter har bildats änvad som förutspåddes när boendeformen infördes i Sverige år 2009. Därmed är det relevant attundersöka varför ägarlägenheter inte har fått det genomslag som förväntades. Examensarbetet syftar tillatt ta reda på hur rättsreglerna påverkar bildandet av ägarlägenheter samt hur övriga aspekter kanpåverka bildandet av ägarlägenheter. Samt därefter komma med förslag till vad det finns för behov avregelförändringar för ägarlägenheter. I detta examensarbete har den rättsdogmatiska metoden använts där förarbeten, doktrin ochforskningsartiklar ger en bakgrund till forskningsområdet. För att ta reda på hur reglerna förägarlägenheter tillämpas och upplevs av de aktörer som använder eller berörs av reglerna i praktikengenomfördes även en enkätundersökning riktad till förrättningslantmätare. Intervjuer genomfördes medexploatörer, förrättningslantmätare, experter på 3D-fastighetsbildning och personer som deltagit i arbetetmed att ta fram utredningar. En fallstudie har även utförts för att gå in djupare i en lantmäteriförrättningsom var i gränslandet för om en syftestolkning av den så kallade åttaårsregeln kunde göras eller inte. Det faktum att boendeformen år 2009 infördes med viss försiktighet och endast tilläts att bildas vidnyproduktion och i befintliga bostäder som inte haft boendeverksamhet de senaste åtta åren har troligtvislett till att färre ägarlägenheter har bildats än vad det annars hade gjort. Fastighetsbildningsreglernabegränsar antalet ägarlägenheter som bildas, men det finns även andra orsaker till varför flerägarlägenheter inte har bildats. Många aktörer var inte redo att hantera boendeformen när den infördesoch det kan även vara så att allmänheten inte har tillräcklig kunskap om vad boendeformen innebär.Problem i tillämpningen av reglerna har främst uppkommit i samband med åttaårsregeln (3 kap. 1 b §FBL) och detaljplanevillkoret (3 kap. 2 § FBL). Det finns även flera åtgärder som skulle kunna underlättabildandet av ägarlägenheter. Det innefattar att tillåta omvandling av befintliga bostadsutrymmen tillägarlägenheter, klargörande av åttaårsregeln, anpassningar av detaljplaner till 3D-fastighetsbildning samtanpassningar i AL för ägarlägenheter och 3D-fastigheter. / There can be several advantages to condominiums (sv. ägarlägenheter). Amongst them are the increasedinfluence for the residents, which was one of the objectives when the law was introduced. The number ofcondominiums that have been formed in Sweden are significantly lower than what was predicted beforecondominiums were introduced in Sweden in 2009. Therefore, it is relevant to investigate whycondominiums have not had the expected breakthrough. The purpose of this thesis is to analyse how thelegal rules and other aspects affect the amount of condominiums that are being built. Furthermore, thethesis aims to suggest changes, that are needed, to the rules and application of them regarding propertyformation of condominiums. The methods that have been used in this thesis are document studies, a survey, semi structuredinterviews and a case study. The method of document studies was used to get an understanding of thebackground of the research field by analysing the legislative history, literature within the field andresearch articles. Next, to get an understanding of how the laws of condominiums are applied andperceived by surveyors in reality a survey was used where surveyors with experience of cadastralprocedure of condominiums were the target group. Furthermore, semi structured interviews were alsoused to get an understanding of how the laws of condominiums are applied and perceived in reality byinterviewing land developers, surveyors, experts in 3D-property and people that have participated withthe work of government inquiries. Finally, a case study was used to get a deeper understanding of acadastral procedure. The cadastral procedure was a critical case for the so-called eight-year rule (sv.åttaårsregeln) and whether or not an interpretation of the purpose of the rule could be used. The fact that the tenure condominiums were introduced with caution in Sweden and condominiums wereonly allowed to be built in newly produced housing or in buildings which had not been used as housing forthe last eight year before the property formation has probably limited the amount of condominiumsproduced. The rules regarding property formation limit the amount of condominiums built but there arealso other factors that affect the amount. Many actors were not ready to handle the tenure when it wasintroduced, and it is also possible that the public does not have enough knowledge of the implication ofthe tenure. The problems with administering the law have mainly arisen regarding the eight year-rule, (3-chapter 1 b § Property Formation Act (FBL)) and the planning condition (3 chapter 2 § PropertyFormation Act). There are also several other measures that could simplify the property formation ofcondominiums. That includes introducing the possibility of forming condominiums in spaces already usedas housing, clarification of the eight-year-rule, adaption of zooning procedure to 3D-properies andcondominiums and adjustments in the Joint Facilities Act (AL) to better suit 3D-properties andcondominiums.